Den nuvarande regeringen har lovat “krafttag för en jämställd vård”. Fina ord, men det går alldeles för långsamt. Den 8 mars 2023 konstaterade regeringen att svensk hälso- och sjukvård inte är jämställd och pekade bland annat på tre punkter:
• Det forskas inte i lika hög utsträckning på sjukdomar som främst drabbar kvinnor och flickor.
• Kvinnor upplever sämre hälsa än män.
• Kvinnor tvingas i vissa fall överdriva sina symptom för att få hjälp.
Detta kunde vi berätta om redan för 25 år sedan! När 1,6 miljonerklubben bildades 1998 skickades kvinnor hem från akuten med hjärtinfarkt för att deras symptom inte liknade männens. Vi kunde bevisa att kvinnor var underrepresenterade i kliniska studier - vilket i sin tur ledde till att kvinnor inte fick effektiva läkemedel. Mycket har blivit bättre på 25 år, men det finns många viktiga åtgärder kvar att genomföra.
Till sin hjälp har föreningen medicinska experter inom olika områden, tillsammans ger de en aktuell och delvis nedslående bild av den så kallade jämställda vården.
Psykiatri/gynekologi
Nästan all forskning kring ADHD, ADD, autism och många andra psykiatriska tillstånd kommer från forskning baserad på prepubertala pojkar. Flickor och kvinnor med psykiatriska diagnoser har mer eller mindre rutinmässigt uteslutits ur studier som handlat om hormonella preventivmedel, menopausal behandling och andra frågor kring hormonella faktorer. Vi har därmed idag en totalt snedvriden och haltande kunskapsbas gällande psykiatrisk sårbarhet, funktionsnedsättning och sjukdom.
Endometrios är en dold folksjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder och medför ofta såväl svår smärta som svårigheter att bli gravid. Ändå kan det upp till 20 år innan kvinnan får rätt diagnos vid svår endometrios.
Osteoporos
Majoriteten av de som drabbas av osteoporos, benskörhet, är kvinnor. Sett till den stora patientgruppen satsas det alltför lite på forskningen jämfört med andra områden. Även vården inom detta område är gravt eftersatt. Sedan många år tillbaka har sjukvården tillgång till mycket effektiva läkemedel som återställer skelettstyrkan och botar många patienter, även med svår osteoporos. Dessa läkemedel är dubbelt så effektiva med att förebygga frakturer jämfört med de äldre bisfosfonaterna.Trots detta får mindre än en procent(!) av kvinnor med osteoporos den mest effektiva behandlingen.
Nyligen publicerad forskning har visat att det finns könsbundna, biologiska, skillnader i mäns och kvinnors immunförsvar.
Hjärt-kärlsjukdomar och kärlkirurgi
Fler kvinnor än män avlider i hjärtsvikt eller förmaksflimmer 28 dagar efter en stroke. Framför allt äldre kvinnor genomgår färre ballongvidgningar än män i samband med hjärtinfarkt.
Det är mycket viktigt att läkemedels- och medtechbolag inkluderar ett adekvat antal kvinnliga patienter i alla ansökningar. Analyser av kvinnor i studierna i efterhand (subgrupps eller post-hoc analys) bör inte accepteras.
Inom kliniska prövningar avseende kärlsjukdomar, till exempel pulsåderbråck i stora kroppspulsådern, ingår ofta en mycket liten andel kvinnor, trots att kvinnor har högre risk att drabbas av komplikationer till sjukdomen och dess behandling.
Cancer
När det gäller koloncancer och andra tumörtyper som drabbar både män och kvinnor, inkluderas män i kliniska studier i högre grad än kvinnor. När nya läkemedel provas ut har därmed män generellt större chans att få läkemedel med bättre effekt.
Det är viktigt att vi värnar om att biologiskt kön blir en självklar biologisk faktor att ta hänsyn till i medicinsk forskning och inte slår samman data från män och kvinnor med samma tumörtyp.
Nyligen publicerad forskning har visat att det finns könsbundna, biologiska, skillnader i mäns och kvinnors immunförsvar, som bland annat påverkar utvecklingen av cancertumörer och kroppens förmåga att försvara sig mot dem.
Nu kräver 1,6 miljonerklubben att regeringen ska tydliggöra hur ”krafttagen för en jämställd vård” ska uppnås i närtid, eftersom det saknas mätbara tecken på detta. Sveriges befolkning, kvinnor och män, vill inte vänta i 25 år till på en jämlik vård!
Alexandra Charles, grundare och ordförande för 1,6 miljonerklubben
Lotta Borg Skoglund, docent, Uppsala universitet, överläkare psykiatri
Helena Kopp Kallner, lektor och docent, Karolinska Institutet, överläkare Kvinnokliniken, Danderyds Sjukhus.
Mattias Lorentzon, professor, geriatrik, Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Anna Spångeus, biträdande professor och överläkare inom internmedicin/endokrinologi i Linköping.
Karin Schenck-Gustafsson, senior professor, Kardiologi, Centrum för Genusmedicin, Karolinska Institutet
Rebecka Hultgren, överläkare, adjungerad professor, Kärlkirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset
Svetlana Bajalica Lagercrantz, professor i ärftlig cancer Centrum för Personanpassad Cancerprevention Karolinska Universitetssjukhuset