Det finns ingen quick fix för att bemöta politisk ojämlikhet. Uppdraget kan inte heller läggas enbart på politiska partier. Allt pekar i stället på att vi behöver hitta fler och nya former för politiskt engagemang som kan vitalisera den svenska demokratin, skriver debattörerna.
Det finns ingen quick fix för att bemöta politisk ojämlikhet. Uppdraget kan inte heller läggas enbart på politiska partier. Allt pekar i stället på att vi behöver hitta fler och nya former för politiskt engagemang som kan vitalisera den svenska demokratin, skriver debattörerna.

Så minskar vi avståndet mellan människor och politiken

Att inte fler än drygt hälften av 7,6 miljoner röstberättigade svenskar tog sig till valurnorna i samband med EU-valet kan ses som ett tecken på den politiska ojämlikheten i Sverige. Graden av ojämlikhet varierar markant beroende på var i landet vi bor, skriver Jenny Madestam, Maria Fabricius och Tamar Khatchadourian.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Redan 1937 fastslog statsvetaren Herbert Tingsten att det finns ett tydligt samband mellan valdeltagande och politisk jämlikhet. Ju lägre valdeltagande desto större skillnader i deltagande mellan olika samhällsgrupper. Att inte fler än drygt hälften av 7,6 miljoner röstberättigade svenskar tog sig till valurnorna i samband med EU-valen kan därför ses som ett tecken på den politiska ojämlikheten i Sverige. Graden av ojämlikhet varierar markant beroende på var i landet vi bor.

Politisk ojämlikhet är en av flera faktorer som får oss att oroa oss för den demokratiska utvecklingen. Under de senaste åren har vi sett ett flertal rapporter som vittnar om ett växande avstånd mellan politiken och medborgarna utanför den. Enligt den senaste SOM-undersökningen från Göteborgs universitet har exempelvis andelen av befolkningen som är medlemmar i ett politiskt parti sjunkit från 14 procent i slutet på 80-talet till 5 procent 2023.

ANNONS

Inför nästa val vill vi därför uppmana fler inom och utanför partipolitiken att kroka arm, och tillsammans skapa de sammanhang som krävs för att minska människors avstånd till politik

Detta står i skarp kontrast till de som anser sig vara ganska eller mycket politiskt intresserade som i stället har ökat från 46 procent till 63 procent under samma period. I en annan rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2021 framkom det att unga upplever svårigheter att hitta vägar in i politiska sammanhang. Det innebär att viktiga perspektiv försvagas i politiken.

Det finns ingen quick fix för att bemöta politisk ojämlikhet. Uppdraget kan inte heller läggas enbart på politiska partier. Allt pekar i stället på att vi behöver hitta fler och nya former för politiskt engagemang som kan vitalisera den svenska demokratin. Höj rösten politikerskola och Run for office är två exempel på partipolitiskt obundna satsningar som vill hjälpa fler samhällsförändrare att engagera sig i demokratin och ta klivet in i politiken. Under vårt arbete har vi sett hur viktigt det är med alternativa vägar in i politiken som byggs genom att människor innanför och utanför politiken möts.

Vi ser att partiernas insatser behöver kompletteras. Inför nästa val vill vi därför uppmana fler inom och utanför partipolitiken att kroka arm, och tillsammans skapa de sammanhang som krävs för att minska människors avstånd till politik. Det kommer inte bara vara viktigt för att öka valdeltagandet utan också för att få fler att långsiktigt aktivera sig politiskt.

ANNONS

Jenny Madestam, docent i statsvetenskap

Maria Fabricius, rektor för Höj Rösten

Tamar Khatchadourian, nationell projektansvarig, Run for Office

ANNONS