Det går inte längre att stå bredvid och se på när fler och fler barn uppfyller diagnoskriterierna för att vara beroende av sina telefoner, eller när 13–16-åringar i genomsnitt sitter med sina skärmar i genomsnitt 6,5 timme per dag – och det är tiden utanför skolarbetet.
Sådana siffror, som framgår av Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställning, nämner Emanuel Karlsten inte en enda gång i sin text i GP förra veckan, där han hävdar att det inte är skärmarnas fel att barn och unga mår dåligt. Att i stället jämföra med hårdrocksdebatten från 1980-talet är förstås en bekväm lustighet att dra till med (jag är förvånad att han inte nämner serietidningarna eller kalejdoskopet), men nog förringar man då på samma gång den enorma kraften i de globala techbolagens produkter – och de hälsorisker de innebär för barn och unga.
Vill lägga mindre tid
Man kan förstås alltid i antimoralpanikanda fundera på om vi överreagerar på olika företeelser, men i det här fallet är jag – när jag ser statistiken och tar del av rönen – oroad för att vi underreagerar. Detta förstärks när jag hör barnen som själva säger att de vill lägga mindre tid på sina telefoner, men inte kan.
Det säger sig självt att undanträngningseffekterna från digitala medier är stora. Lägger man 6,5 timme per dag på digitala medier utanför skoltid blir det inte mycket tid över för gemenskap, fysisk aktivitet eller sömn. Sådant som skyddar mot fysisk och psykisk ohälsa. Problemen riskerar att bli gigantiska.
Uppdraget som jag gav till Folkhälsomyndigheten var glasklart: sammanställ den forskning och kunskap som finns kring hälsoeffekterna av skärmanvändning, såväl positiva som negativa. Myndigheten har därefter gjort omfattande litteraturstudier och samlat in data från nationella enkätstudier, hållit i dialoggrupper med barn, unga och föräldrar, och med representanter för civilsamhälle, profession och andra myndigheter.
Övervikt eller fetma är vanligare bland barn och unga med hög skärmtid, och de har oftare rygg- eller huvudvärk
Slutsatserna är tydliga: Hög användning av digitala medier kan bidra till depression, ångest och oro, delvis genom försämrad sömn. Barn och unga som har omfattande användning av sociala medier kan bli mer missnöjda med sina kroppar, vilket är kopplat till exponering av osunda skönhetsideal i sociala medier. Övervikt eller fetma är vanligare bland barn och unga med hög skärmtid, och de har oftare rygg- eller huvudvärk. Omfattande skärmanvändning hos små barn kan göra dem mer utåtagerande.
Rapporten visar också att digitala medier kan förstärka symtom på adhd över tid. Och att barn och unga med NPF-diagnos i form av adhd och autism har ökad sannolikhet att få problem med omfattande digitala medier-användning.
Svart på vitt. Naturligtvis har vi inte full kunskap och osäkerheter finns. Det finns samband som kan påvisas som just samband men inte med säkerhet som kausala samband. Ibland är sambanden dubbelriktade. Forskning på området möter förstås utmaningar i termer av att utvecklingen av tjänsterna går fort, att det är svårt att hitta kontrollgrupper eftersom nästan alla barn har smartphones och att innehåll styrs av algoritmer utifrån användaren.
Inte enda orsaken
Men det ändrar inte det faktum att det inte längre går att vifta bort oron kring vad effekterna av hög skärmanvändning kan innebära.
Naturligtvis är inte telefonerna den enda orsaken till att den psykiska och fysiska ohälsan hos barn och unga ökar. Men det har nog ingen heller sagt, i alla fall inte jag.
Den här regeringen gör stora satsningar för att förbättra den psykiska hälsan för barn och unga. För att öka tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin har vi satsat 530 miljoner kronor per år under 2023 respektive 2024, vilket är ett rekordhögt belopp. Vi har gett Läkemedelsverket i uppdrag att utföra kartläggningar för att öka kunskapen om adhd och vi har tillsatt en utredning om förbättrad elevhälsa med större fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser för eleverna. Vi är också i slutfasen med att ta fram en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Vi satsar stort på att fler ska få tillgång till en aktiv och meningsfull fritid.
Problemen med psykisk ohälsa måste angripas från flera håll. Så är det naturligtvis. Men det går inte längre att bortse från att skärmarna spelar roll.
Ska framgå tydligt
I början av veckan rapporterades att USA:s surgeon general, Dr. Vivek Murthy – som är utsedd att komma med vetenskapligt baserade råd om hur hälsa kan förbättras och riskerna för sjukdom och skador minska – vill att sociala medier ska förses med varningstext, på samma sätt som cigarettpaket. Det ska tydligt framgå att de digitala produkterna kan vara skadliga för barns och ungas psykiska hälsa.
Men visst, låt oss kalla detta för den nya hårdrocksdebatten.
Jakob Forssmed, socialminister