Jag har deltagit i debatten om förskolan och lyft den bedrövliga arbetsmiljön. Tyvärr känns det inte som att jag eller någon annan nått fram till politikerna då ingenting har förändrats till det bättre, det har snarare blivit sämre.
Jag har väntat länge på att få höra och läsa om att politiker skjutit till förskolan extra mycket pengar så att förflyttningarna bland personalen kan stoppas. Men ingenting har kommit. Det jag hör är att personal tvingas byta förskolor under hösten. Ut med en förskollärare ”för mycket” och in med en barnskötare/vikarie som är billigare.
Nu är mitt tålamod slut. Jag byter perspektiv och väljer nu att fokusera på hur barnen påverkas av situationen i förskolan. Kanske kan det få makthavarna att reagera?
Få pedagoger
Som det ser ut i dag går barnen i förskolan i för stora barngrupper med mycket ljud och för få pedagoger. Barnen behöver överrösta varandra för att höras och synas. Barn är barn och vill såklart ha uppmärksamhet av vuxna och av andra barn, sina kompisar.
Pedagogerna som har fullt upp hinner inte observera varje stund när barnen kommunicerar och leker själva, kanske i ett annat rum. Barn blir kränkta av andra barn utan att pedagoger hinner vara med och diskutera det som händer i stunden. Dessa barn går kanske hem och berättar, om de kan uttrycka sig för det kan inte alla barn i förskolans verksamhet.
Det är svårt att samtala med berörda barn dagar efteråt om det som hänt, de lever i nuet. Det finns också barn som kränks av någon vuxen. En pedagog som då kanske sagt något olämpligt eller gjort något olämpligt. Övertrampet kanske har inträffat i en stressig situation eller i en konflikt. Ibland kanske personen inte har tänkt sig för, inte märkt det själv eller så har det varit medvetet. Oavsett vad kränkningen handlar om så måste det upp till ytan, bearbetas och samtalas om för att få stopp på det.
Vi måste säkra upp verksamheten och det går bara att göra med fler utbildade pedagoger och färre barn i grupperna
Barnen kan inte bära det ansvaret. Det är vi vuxna som måste föra barnens talan och sätta ord på deras känslor. Inget barn ska behöva bli kränkt eller känna sig kränkt. Det är mottagarens känslor i situationen som är avgörande, inte hur tanken var bakom.
Vi måste säkra upp verksamheten och det går bara att göra med fler utbildade pedagoger och färre barn i grupperna. Vissa barn som inte blir sedda och lyssnade på i förskolan som dessutom har långa dagar har också vårdnadshavare som kanske är trötta efter långa arbetsdagar och inte har tid och ork för barnen hemma. Förskolan ska vara ett komplement till hemmet. Vad händer om det är tufft klimat på förskolan där pedagoger inte hinner med barnet och sedan när barnet kommer hem så ser inte vårdnadshavare hen heller?
De här barnen riskerar att fara illa även i framtiden. Hur ska barnen lära sig om vad som är rätt och fel i livet om ingen vuxen hinner vägleda dem dit? Därför är förskolans verksamhet så viktig.
Barnen som går i förskola nu kommer i framtiden att bli en ny generation, hur vill makthavare och politiker att de ska växa upp och bli som personer?
Har tålamod
När vi själva blir gamla och är beroende av kommande generation, vill vi ha goda medborgare som har medmänsklighet som en naturlig egenskap? När vi själva blir dementa och virrat bort oss, så behöver vi en hjälpande hand. När vi själva blir gamla och ska betala i kassan i mataffären och försöker få upp vårt betalkort med darrande händer. Ja, även då behöver vi någon som kommer fram och hjälper, men som också har tålamod med att det tar längre tid för oss gamla.
Det är den här generationen på förskolan som vi behöver satsa på och lära rätt från början. För att barnen ska få möjlighet att lära sig det behöver vi ha närvarande vuxna som finns där, som både ser, hör och guidar. Som också säger till när något blir fel men ger extra mycket beröm när barnen gör rätt. Barnen vill och kan eller försöker om de tillåts, det är vi vuxna som måste ge dem rätt förutsättningar. Både förskolan och hemmet.
Erkänn ert misstag
Förskolan ska vara en trygg plats för barnen, det är den inte nu. Vi måste börja innan det är försent, och tiden rinner ut. Tonåringar och unga mår inte bra i dag. Det beror på oss vuxna och det är vi som måste ta strid för dem.
Skit i alla omställningar, erkänn att det var ett misstag, be om ursäkt, gör om och gör rätt. Vad väntar ni på alla makthavare i samhället? Att något barn på förskolan ska dö för ingen hann se situationen? Det ska inte behöva gå så långt. Snälla gör något nu!
Elin Olausson före detta förskollärare i Göteborgs stad