Det är nu ett år sedan jag öppnade mitt kafé . Min ambition var att erbjuda något annorlunda än alla kedjor. Att ta tillbaks det familjära och småskaliga, göra genuin mat och hålla rimliga priser. Jag hittade en lokal, relativt centralt, till en helt okej hyra.
Vi småföretagare har en viktig roll i att skapa arbetstillfällen, bidra till lokal ekonomi och ge liv åt våra gator och torg. Trots vår betydelse och hårda arbete möts vi av en uppförsbacke när det kommer till kommunens avgifter och regler. Det är hög tid att ta upp och diskutera det orimliga trycket som dessa avgifter utgör för oss små.
Kommunens avgifter är en krympande boja runt små företags ekonomiska händer och fötter. Varför ska småföretagare, som redan kämpar för att hålla sina verksamheter flytande och bidra till samhället, belastas med orimliga avgifter som gör det ännu svårare för oss att växa och utvecklas?
Jag blev varnad av andra företagare när jag öppnade. "Varje samtal med kommunen kostar 1 500 kronor minst, så håll tyst". Jag var naiv och tänkte att jag som bara har rent mjöl i samtliga påsar vill göra allt rätt från början och herrejösses vad jag har fått äta upp det.
Allt fler fakturor
Jag öppnade under hösten och anmälde livsmedelsverksamhet. Betalade avgiften och fick en kontroll. Godkänt med stjärna. Och en saftig faktura, för 2023. En ny kontroll, och en ny faktura, kom i våras.
Som jurist läste jag dessa, plus praxis, och var rätt trygg i min ansökan, trots allt. Det skulle jag inte varit.
Jag ville erbjuda mina gäster en öl till maten, men var inte redo för alkoholtillstånd. Anmälde försäljning av folköl och betalade för det. Och fick en faktura på tillsynsavgift, trots att tillsyn aldrig skedde. Jag sålde kanske 6 öl, vilket gjorde att jag fick betala 500 kronor per 2,8 jag sålde.
Jag beslutade mig för att söka alkoholtillstånd, för att det är omöjligt att klara sig utan. Som tidigare anställd på en myndighet ville jag försäkra mig om att från början lämna in en komplett ansökan. Jag skrev upprepade mejl till tillståndsenheten men möttes av svaret att de "inte kunde ge förhandsbesked". I stället hänvisade de till lag och förarbeten. Som jurist läste jag dessa, plus praxis, och var rätt trygg i min ansökan, trots allt.
Det skulle jag inte varit, för eftersom jag sa att jag använt sparpengar till mitt inköp, och eftersom säljaren av min verksamhet gått under jorden så har jag inte en chans i helvetet att möta upp kraven i denna kafkaliknande process.
Det i sig innebär att min ansökningsavgift på närmare 10 000 kronor kommer tillfalla kommunen. Trots att jag lever upp till kraven enligt lag och förarbeten – som jag hänvisades till – men inte kommunens rutiner. Om nu tillstånd ges för att begränsa alkoholkonsumtion, varför hålla avgifterna så höga att man måste pressa ut alkohol? Jag vill kunna erbjuda mina gäster en öl till sina smörrebröd. En likör till sitt kaffe. Kanske ett glas vin till sin måltid, men min inriktning är ju trots allt kaffe!
I dag kom kommunen in till mig och frågade om jag hade tillstånd för mina fyra bord och sju stolar på trottoaren, som lämnar mer än 1,5 meter i passage. Jag förklarade att jag hade tillstånd från fastighetsägaren. Det räckte inte, sa hon. Jag behövde tillstånd från polisen.
I dag kom kommunen in till mig och frågade om jag hade tillstånd för mina fyra bord och sju stolar på trottoaren, som lämnar mer än 1,5 meter i passage. Jag förklarade att jag hade tillstånd från fastighetsägaren. Det räckte inte, sa hon.
Jag gick in för att ansöka på polisens hemsida. De ville ha en högst rimlig tusenlapp. Men innan jag tryckte på "send" så slog det mig. Att jag anmälde livsmedelshantering och folkölsförsäljning hade ju redan kostat mig 10 000. Vilka avgifter tillkommer nu Jodå. Kommunen vill ha en saftig avgift för uteserveringar. För min del ungefär 1 750 kr per kvadratmeter och år.
Bara kedjorna överlever
Varje ny avgift som läggs till innebär en ytterligare kostnad för småföretagare och gör det svårare för oss att konkurrera på en redan tuff marknad. Det är en sak för stora aktörer men det är ingen slump att stan är dränerad från små, fristående, företag utan en kedja eller "grupp" bakom sig.
Kommunen behöver tänka om när det gäller att stödja och underlätta för småföretagare. I stället för att belasta dem med orimliga avgifter borde kommunen arbeta för att skapa en företagsvänlig miljö där småföretagare kan blomstra och växa. Detta kan innebära att sänka avgifter, förenkla byråkratiska processer och erbjuda stöd och rådgivning till företagare som behöver det.
Småföretagare är hjärtat och själen i vår lokala ekonomi. De är dem som ger liv åt våra gator, skapar arbetstillfällen och bidrar till gemenskapen. Det är dags för kommunen att visa uppskattning för vårt hårda arbete och uppoffringar genom att omvärdera och minska de orimliga avgifterna som belastar oss.
Genom att skapa en mer företagsvänlig miljö kan kommunen främja tillväxten av småföretag, öka sysselsättningen och stärka den lokala ekonomin på lång sikt. Det är hög tid att ge småföretagare det stöd och den uppmuntran de förtjänar, så att de kan fortsätta att vara en viktig del av vårt samhälle och vår framtid. Det är dags för förändring, det är dags att lyssna på småföretagarnas behov och agera för att skapa en mer rättvis och hållbar affärsmiljö för alla. Till kommuninvånarnas gagn.
Anna Lindström, kaféägare