Stäng bidragskranen till de ”gröna” industriprojekten i norr

De subventionerade industrisatsningarna i Norrland riskerar att bli nya Stålverk 80. Regeringen bör omgående skruva åt kranen till dessa riskfyllda projekt och stoppa bidragskapitalismen, skriver Carl Albinsson och Fredrik Kopsch, Timbro.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

En borgerlig regering ska rimligen inte driva en politik som gynnar bidragskapitalister. Oaktat om denna politik är förklädd i en grön skrud eller inte bör man instinktivt rygga tillbaka för en bidragsfinansierad industripolitik där enskilda företag ges enorma subventioner av staten och EU.

Sverige har nämligen testat den här typen av aktiv industripolitik tidigare. På 70-talet pumpades stora mängder pengar in i projektet Stålverk 80 i Luleå. Projektet skulle skapa jobb och tillväxt i Norrland, men det slutade i ett fiasko.

Nu upprepas historien. I december 2023 rapporterades exempelvis att LKAB:s projekt Hybrit beviljats över tre miljarder kronor i stöd av Energimyndigheten. Den hårt pressade batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå har beviljats miljardbelopp i förmånliga kreditgarantier av Riksgälden, och även företaget H2GS backas upp av dessa kreditgarantier som ytterst garanteras av skattebetalarna.

ANNONS

Osund kultur

Subventionerna och kreditgarantierna skapar en osund kultur i relationen mellan det fria näringslivet och staten. När enskilda företag blir beroende av bidrag från statskassan kommer dessa företag att lägga tid och kraft på lobbying i stället för innovationer och investeringar.

Att den tidigare socialdemokratiska regeringen gladeligen stöttade dessa projekt förvånar nog ingen. Däremot är det överraskande att den nuvarande högerregeringen fortsätter i samma hjulspår.

I stället för att fortsätta med denna aktiva industripolitik bör regeringen fokusera på en effektiv klimat- och tillväxtpolitik. Inom EU behöver Sverige agera för att fler länder och sektorer omfattas av utsläppshandeln. En vägledande princip för EU:s klimatpolitik bör vara att utsläppsminskningarna först och främst ska ske där det kostar minst. Exempelvis i Bulgarien och Rumänien.

Här på hemmaplan bör regeringen skrota subventionerna och i stället satsa på skattesänkningar så att friska företag som faktiskt står på egna ben kan växa och anställa. Exempelvis genom att sänka arbetsgivaravgifterna och bolagsskatten.

Här på hemmaplan bör regeringen skrota subventionerna och i stället satsa på skattesänkningar så att friska företag som faktiskt står på egna ben kan växa och anställa

Sverige har stora tillväxt- och arbetslöshetsproblem. Endast tre länder i EU har högre arbetslöshet och vi befinner oss på historiskt låga nivåer i välståndsligan. En borgerlig regering som vill vända den här utvecklingen kan inte hoppas på att storskalig bidragskapitalism är svaret.

Ännu är det inte för sent att stoppa pengarullningen till industriprojekten i norra Sverige. Det går fortfarande att minimera skadan och rädda skattebetalarna från den värsta smällen.

ANNONS

Carl Albinsson, programansvarig Timbro

Fredrik Kopsch, chefsekonom Timbro

ANNONS