Enligt lagrådsremissen ska skolbibliotek bemannas, och detta av personal som i första hand har examen i biblioteks- och informationsvetenskap. Frågan om bemanning har dragits i långbänk och är fortfarande glödhet, vilket Timbros mediala utspel för en kort tid sedan och den efterföljande debatten tydligt visar. Timbro ifrågasatte på oklara grunder om skolbibliotek överhuvudtaget har någon effekt på barns lärande och beskrev satsningar på bemannade skolbibliotek som känslostyrda.
Vi som utbildar blivande bibliotekarier förbluffas över okunskapen om skolbibliotekariers betydelse. I över 30 år har den internationella forskningen ägnat sig åt School library impact studies. Det är klarlagt att välfungerande skolbibliotek med fackutbildade bibliotekarier har en positiv inverkan på elevers resultat, läsförmåga och prestation.
Komplexa samhällsfenomen
En evidensöversikt som sammanställdes 2023 av brittiska National Literacy Trust redogör för detta. Ändå efterfrågas mer evidens och tydliga orsakssamband. Den studie från 2013 som kritikerna lyfter fram bemötte vi redan för över 10 år sedan i en debattartikel. Enkla och mätbara samband kan sällan fastställas i frågor som rör komplexa samhällsfenomen i konstant förändring. Framgångsrika skolbibliotek anpassas efter behoven. Det skapar utmaningar för mätbar jämförelse över tid, men omkullkastar inte den samlade forskningen om vikten av bemannade skolbibliotek.
Forskning visar på skolbibliotekariers betydelse för elevers läsförmåga, läslust, ökad lästid och för att bibehålla Sverige som ett läsande land. Dessutom är skolbibliotekarier centrala för andra kunskapsområden. Inte minst har de ett viktigt ansvar för att stödja skolans arbete med medie- och informationskunnighet vilket bland annat poängteras i skolbiblioteksutredningen.
Men för en verksamhet som fått stå i skymundan för stora satsningar är det en blygsam andel i regeringens årsbudget och ett blygsamt tillskott till kommunernas årliga skolutgifter
Digitala plattformar, generativ AI och deepfake innebär enorma utmaningar för det demokratiska samhället. Skolinspektionens rapporter visar hur svårt det är för skolan att hantera dessa frågor. Här spelar fackutbildade skolbibliotekarier en viktig roll. Därför är det glädjande att regeringen bygger förslagen i lagrådsremissen på ett flertal rapporter som pekar på att tillgången till en skolbibliotekarie är en viktig förutsättning för elevernas läsförmåga och informationskompetens.
Det kan låta mycket att satsa 430 miljoner årligen för att alla elever ska få tillgång till skolbibliotek som är bemannade med fackutbildade skolbibliotekarier. Men för en verksamhet som fått stå i skymundan för stora satsningar är det en blygsam andel i regeringens årsbudget och ett blygsamt tillskott till kommunernas årliga skolutgifter. Det föreslagna stödet är en investering för demokratisk AI-utveckling, kreativitet och innovation, och för samhällets motståndskraft mot skadlig informationspåverkan.
Avsevärt billigare
Att investera i skolbibliotek bemannade av skolbibliotekarier utbildade i biblioteks- och informationsvetenskap är avsevärt billigare än att ta itu med de problem som kommer att uppstå om vi fortsätter att välja bort barnens rätt till läs- och informationskunnighet, läsning och bildning.
Även om kritiker mot bemannade skolbibliotek brister i förståelsen av skolbibliotekariers betydelse för elevers lärande har de rätt i att frågan om bemanning är problematisk. Dock av andra skäl än de framhåller.
Precis som lagrådsremissen konstaterar råder det nämligen brist på utbildade bibliotekarier. Om skolbibliotek ska bemannas med personer med biblioteks- och informationsvetenskaplig examen, vilket är nödvändigt för att uppnå lagens syfte och för att skolbibliotek ska ha den avsedda funktionen, krävs det reella och riktade tillskott till bibliotekarieutbildningarna så att fler utbildningsplatser kan erbjudas.
Vi tar med glädje oss an uppdraget att utbilda fler blivande skolbibliotekarier som i sin tur kan bidra till barn och ungas rätt till läs- och informationskunnighet, läslust, språk och bildning. Då behövs också riktade och statliga satsningar till bibliotekarieutbildningarna!
Sara Ahlryd, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap, Linnéuniversitetet
Cecilia Andersson, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap, Lunds universitet
Hanna Carlsson, docent i biblioteks- och informationsvetenskap, Linnéuniversitetet
Ulrika Centerwall, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås
Lisa Engström, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap, Lunds universitet
Jutta Haider, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås
Fredrik Hanell, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap, Linnéuniversitetet
Åse Hedemark, docent i biblioteks- och informationsvetenskap, Uppsala universitet
Sara Kärrholm, lektor i förlags- och bokmarknadskunskap, Lunds universitet
Anna Lundh, docent i biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås
Johanna Rivano Eckerdal, docent i biblioteks- och informationsvetenskap, Lunds universitet
Kerstin Rydbeck, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, Uppsala universitet
Ingrid Schild, lektor vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet
Pamela Schultz Nybacka, docent i biblioteks- och informationsvetenskap, Södertörns högskola
Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, Lunds universitet
Åsa Söderlind, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås