Det har blivit dyrt att vara svensk. År 2025 kommer en genomsnittlig arbetare ha mindre pengar än år 2021 enligt den socialdemokratiska regeringens egna prognos. Den växande ekonomiska bördan på människors privatekonomi är till stor del en konsekvens av en högst medveten S-politik.
Att Socialdemokraterna kommer fortsätta driva upp skatterna för hushållen är lika säkert som att det regnar i november. Bara de senaste åtta åren har Socialdemokraterna höjt över 40 skatter. Flera skatter på jobb och företag har höjts, liksom på sparande, el, bilar, öl, snus och drivmedel. Utöver detta har även ett antal nya skatter införts som flygskatten, bolåneskatten, elektronikskatten och plastpåse-skatten – alla skatter som tydligt slår mot barnfamiljer och pensionärers hushållskassa.
Radikal skattehöjaragenda
S-kvinnor och deras ordförande, klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, driver en minst sagt radikal skattehöjaragenda. S-kvinnor vill höja skatten kraftigt på att jobba, liksom på konsumtion och kapital. Man vill slopa ränteavdragen och RUT- och ROT-avdragen. Därtill vill man återinföra värnskatten och förmögenhetsskatten. Som om inte det var tillräckligt vill man även att fastighetsskatten återinförs.
Annika Strandhäll har dock sällskap av flera i regeringen som driver på för en återinförd fastighetsskatt. Näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson har propagerat under flera års tid för att fastighetsskatten behöver komma tillbaka. Lika så migrationsminister Anders Ygeman. Statsminister Magdalena Andersson har även under sin tid som finansminister hävdat att hon ”älskar fastighetsskatten”. Statsministern har därtill sagt att hon inte har några röda linjer i skattepolitiken och utesluter inte en återinförd fastighetsskatt.
Det är uppenbart att en återinförd fastighetsskatt inte löser ett enda av Sveriges problem. En ny skatt på tiotusentals kronor på redan beskattade pengar undergräver dessutom legitimiteten i skattesystemet. Fastighetsskatten var på den tiden den fanns inte bara dyr och orättvis för landets villaägare, den var dessutom omoralisk och drev människor från sina hem.
Moderaterna kommer i stället arbeta för att stötta hushållen och se till att fler får behålla mer i plånboken
Enbart de skattehöjningar på boendet som hushållen riskerar att drabbas av efter en rödgrön valseger – återinförd fastighetsskatt, höjd bolåneskatt och halverade ränteavdrag – kan uppgå till nästan 37 000 kronor om året för en vanlig familj i villa. Givet hur diskussionen och förslagen sett ut på vänstersidan tyder mycket på att en återinförd fastighetsskatt även kan komma att omfatta bostadsrätter.
Moderaterna kommer i stället arbeta för att stötta hushållen och se till att fler får behålla mer i plånboken. Skatten för alla som jobbar bör sänkas. Skatten på sparande och pension behöver bli lägre. Politiken behöver även verka för att minska kostnaderna för bränsle och el. Sverige behöver bryta med vänsterpartiernas fördyrningslinje som gröper hål i hushållens ekonomi – en inriktning som riskerar att fortsätta och accelereras om de får styra Sverige kommande mandatperiod.
Annika Strandhäll borde rimligtvis ta avstånd från förslaget i S-kvinnors politiska program om att fastighetsskatten ska återinföras, om det inte är en politik som hon fortsatt vill propagera för.
Ingen ska tvingas lämna sitt hem på grund av en skatt. Moderaterna kan lova att fastighetsskatten inte kommer återinföras. Frågan är om svenska hushåll har råd att ta risken att låta socialdemokratiska politiker som driver på för skattens återinförande få regera landet i fyra år till?
Niklas Wykman (M) Skattepolitisk talesperson