Varje regering, oavsett politisk färg, strävar efter att Sverige ska vara en framstående kunskapsnation som står sig väl i konkurrensen internationellt. Samtidigt larmar företag i forskningsintensiva framtidsbranscher gång på gång om svårigheten att rekrytera medarbetare med rätt kunskaper för att klara utmaningar som digitalisering, grön omställning och sjukdomar som vållar mycket lidande.
Nästan var tredje doktorand i Sverige kommer från ett annat land. Det motsvarar 6 000 högutbildade individer. Det är betydligt fler än genomsnittet för OECD-länderna, och andelen har ökat stadigt under perioden 1997–2020. Flest är verksamma inom naturvetenskap och teknik – kompetenser som svenska arbetsgivare skriker efter. Ytterligare 40 000 personer hade en forskartjänst vid svenska lärosäten 2022. Därtill finns alla de som doktorerat men ännu inte har en fast anställning och är utlämnade till ett system med otrygga anställningar eller stipendier för sin överlevnad.
Men trots att många uttrycker att de skulle vilja stanna och etablera sig här är knappt fyra av tio kvar i landet tre år efter disputationen
Intressanta lärosäten med välrenommerade medarbetare inom aktuella forskningsfält har lockat dem hit. Möjligheten att bedriva en karriär i Sverige efter utbildningen är ett annat skäl, enligt Talent Map Report, framtagen av Switch to Sweden. Men trots att många uttrycker att de skulle vilja stanna och etablera sig här är knappt fyra av tio kvar i landet tre år efter disputationen. Upplevelsen är att andra länder är mer välkomnande mot internationella arbetstagare än Sverige, och således mer attraktiva.
En doktorandutbildning kostar i snitt fem miljoner kronor. Tio år efter disputationen har 95 procent lämnat akademin, och hälften tvingas direkt göra något annat för brödfödan. Med de få tjänster som finns på universitet och högskolor är möjligheten till en fortsatt akademisk karriär närmast obefintlig. Ändå har forskarutbildningen fokus på just en akademisk karriär och perspektiv på livet utanför akademin saknas. Det är en stor brist. Självklart ska akademikers spetskompetenser kunna bidra till att kompetensförsörja svenska företag, myndigheter och andra viktiga samhällsfunktioner.
Tjänstgöring i privat sektor
Finland och Danmark lyfts ofta fram som goda exempel när det gäller högre utbildning och forskning. Både i termer av att dra in finansiering och resultat som kan nyttiggöras. Är det ett sammanträffande? I bägge våra grannländer ingår tjänstgöring utanför lärosätet under doktorandstudierna, vid en annan forskningsinstitution eller ett företag i privat sektor.
EU-kommissionens nätverk Euraxess har med hjälp av finansiering från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova kartlagt vilket stöd som finns att få för internationella juniora forskare som vill göra karriär utanför akademin. Och stödet varierar stort mellan lärosätena. Handledaren är inriktad på att doktorander ska klara forskarutbildningen och har varken tid eller erfarenhet för att axla rollen som studievägledare.
Den höga graden av specialisering inom akademin gör att många har svårt att se hur deras akademiska färdigheter kan matcha det som efterfrågas av arbetsgivare i näringsliv och offentlig sektor. Det finns också språkliga och kulturella hinder. Att navigera svenska lagar, regelverk och administration är förstås extra svårt för personer från andra länder som saknar kunskaper i svenska språket och inte vet hur arbetsmarknaden fungerar.
Kompetensen finns
Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska se hur hinder för doktorander och forskare att komma till Sverige och stanna här. Jättebra, tycker vi. Vi behöver komma till rätta med de otidsenliga system som minskar Sveriges konkurrenskraft.
Medan arbetsgivare under lång tid har larmat om att de måste rekrytera internationellt för att hitta rätt kompetenser har migrationslagstiftning och byråkrati misstänkliggjort människor och hindrat dem från att etablera sig här. Men vi behöver också inse att kompetensen i stor utsträckning redan finns här – låt oss ta vara på potentialen.
Frida Lawenius, förbundsdirektör Naturvetarna
Therese Lindkvist, projektledare Euraxess Sverige