I en intervju i januari betonade president Zelenskyj att Europa inte kan stödja Ukraina utan hjälp från USA. Under veckans Nato-toppmöte har stödet till Ukraina varit i fokus, särskilt eftersom den europeiska försvarsproduktionen ligger efter den ryska. Klyftan mellan västvärlden och länder som Ryssland, Kina och Iran växer, vilket understryker behovet av ett starkt och enat Nato. Försvarsalliansen har länge haft en betydande påverkan på marknader och företag på flera nivåer, vilket gör dess roll både kopplat till internationella relationer och global säkerhet alltmer avgörande. Som ny medlem i Nato finns det flera områden Sverige bör prioritera.
Sverige bör därför initiera fler gemensamma forskningsprojekt med Nato-allierade för att dela kostnader och öka innovation.
För det första, att ligga i framkant av teknologisk utveckling är avgörande för att vinna ett krig. Sverige bör därför initiera fler gemensamma forskningsprojekt med Nato-allierade för att dela kostnader och öka innovation. Om vi ska uppnå det behöver företag i Sverige få bättre information och stöd vid ansökningsprocesser för att delta i projekten. Praktiska tillämpningar och validering av nya idéer behöver att fler utvecklingsprogram startar där företag både kan testa och demonstrera teknologier i samarbete med myndigheter.
Natos styrka ligger i dess standarder eftersom det ökar interoperabiliteten mellan de allierade. Det underlättar samarbete och effektivitet i gemensamma insatser – här bör Sverige flytta fram positionerna och gemensamt mellan stat och företag bidra till nya standarder. Samarbetet mellan akademi och forskningsinstitut behöver också stärkas för att bidra till den teknologiska utvecklingen. Fler företag inom områden som AI, cybersäkerhet och autonoma system bör engageras i strategiska studier, redan på låg teknisk mognadsnivå.
Intensifierat utbyte
Vidare behöver företag i Sverige bli involverade i Natos förmågestudier. Då kan den svenska marknaden bättre förstå de problem som Natos allierade vill lösa. Tillgång till kritiska komponenter och material säkerställs när interaktion med företag hos allierade ökar. En sådan interaktion genererar informationsutbyte och samarbete kring riskbedömning av beroende till icke-allierade i värdekedjor. Företag i Sverige behöver därför snabbt få tillgång till Nato-standarder med hjälp av myndigheterna, vilket är avgörande för deras möjligheter på nya marknader. Dessutom är ett intensifierat informationsutbyte även nödvändigt för att exempelvis kunna identifiera och reagera på cyberhot.
När tydliga spelregler säkerställs kan Nato bidra till innovation. Då växer nya marknader och konkurrens fram.
Avslutningsvis behöver Sverige inleda dialog om en ”inre marknad” för Nato. När tydliga spelregler säkerställs kan Nato bidra till innovation. Då växer nya marknader och konkurrens fram. Vi bör också sträva mot att harmonisera nationella särregler för att stärka både nationell och internationell säkerhet, samt anpassa exportkontrollregler för att underlätta samverkan med allierade och deras företag.
Genom dessa områden stärker Sverige inte bara sitt eget försvar och tekniska kunnande, utan blir även en aktiv och värdefull medlem i Nato. Över tid kommer dessa åtgärder att skapa ömsesidiga beroenden och stärka samarbetet med våra allierade, vilket i sin tur ökar möjligheten till ökat marknadstillträde för Sverige. Det är nu upp till politiker och myndighetschefer att ta dessa initiativ och säkerställa att Sverige står starkt i det internationella samarbetet.
Sammanfattningsvis bör Sverige som ny medlem:
1. Involvera företag i förmågestudier för att förstå och lösa Natos problem, vilket stärker försvaret mot nya och konventionella konflikter.
2. Initiera gemensamma forskningsprojekt med Nato-allierade för att dela kostnader och öka innovation.
3. Skapa forum för dialog om aktuella och framtida behov för att informera om Natos prioriteringar.
4. Stärk samarbetet med akademi och forskningsinstitut för teknisk utveckling inom AI, cybersäkerhet och autonoma system.
5. Starta fler utvecklingsprogram för att testa och demonstrera teknologier.
6. Bidra till Natos standarder för att öka interoperabiliteten.
7. Inled dialog om en "inre marknad" för Nato och harmonisera nationella regler.
8. Öka interaktion med allierade företag för att säkerställa tillgång till kritiska komponenter.
9. Snabb tillgång till Nato-standarder med myndighetsstöd och effektiv administration.
10. Förbättra informationsutbyte kring cybersäkerhet för snabb reaktion på cyberhot.
Robert Limmergård, Generalsekreterare, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF)