Den växande miljö- och klimatkrisen är vår tids stora globala utmaning och kräver en betydande omställning av energisystem, resursanvändning och mänskliga beteenden. Sverige ligger långt fram i utvecklingen av hållbara samhällslösningar som är en viktig del av omställningen. Även om det är ytterst viktigt att Sverige fortsätter förbättra sitt klimatarbete måste också andra länder sätta högre ambitioner.
Vi anser att svenska erfarenheter och lösningar även kan bidra till att forma ökad förståelse eller förändring i andra delar av världen. Här är Asien, som står för över hälften av världens koldioxidutsläpp, av särskild vikt. Enbart Kina står för 30 procent av de globala koldioxidutsläppen.
Men samarbeten med Kina har blivit allt svårare under de senaste åren. Utmaningar för Sverige kopplas till Kinas auktoritära system, Kinas förtryck av minoriteter och andra kränkningar av individuella rättigheter. Det handlar även om landets industripolitik som ger kinesiska företag fördelar i internationell handel och stänger ute många utländska företag från den kinesiska marknaden.
Kina uppmärksammar svenska lösningar
Vi tycker att trots många grundläggande åsiktsskillnader och otillbörliga konkurrensmetoder måste samverkan mellan Sverige och Kina ändå utvecklas på områden där ömsesidiga intressen står på spel. Miljö- och klimat är ett av de områden där samarbete sedan länge har förespråkats av båda Sveriges och Kinas regeringar. Sverige, både genom EU och bilateralt, bör verka för ett strategiskt samarbete med Kina inom miljö-och klimatområdet. Bilateralt har vi trots vår litenhet möjligheter att bidra.
Särskilt svenska idéer och lösningar kring grön stadsutveckling har under åren fått uppmärksamhet i Kina och samtidigt lagt grund för en betydande svensk miljöteknikexport. Sverige ses i Kina som ett föregångsland då vi redan på 1950-talet började ta itu med miljöutmaningar och stadigt minskat våra koldioxidutsläpp sedan 1970.
Världen står inför utmaningar som riskerar att dramatiskt förändra vår planet. Samtidigt byggs allt högre murar mellan världens stormakter.
I dag har Sverige kommit ännu längre i utvecklingen av en grön omställning. Några exempel är ”Fossilfritt Sverige” som driver en grön omställning av svenskt näringsliv och ”Viable Cities” som visar hur 20 svenska städer nu går mot nollutsläpp till år 2030. Dessa initiativ, som även bidrar till genomförandet av EU:s gröna giv, visar på intressanta svenska systemlösningar.
Sveriges EU-ordförandeskap
Sverige kommer att ha en viktig roll att spela från 2023 då vi tar över ordförandeskapet i EU. Några nyckelprioriteringar för Sverige är bland annat att snabba på klimatomställningen samt stärka EU:s konkurrenskraft och roll i världen. Sverige har således en större möjlighet från och med nästa år att driva en agenda kring hållbarhet och föra en dialog med länder inom och utanför EU, inte minst Kina.
Det är därför dags att tänka på hur Sverige via ordförandeskapet ska kunna samverka med Kina inom miljö- och klimatarbetet. Detta har blivit svårare då klimatsamarbete sammanflätats alltmer med konkurrens från Kina och nationella säkerhetsfrågor. Men om ambitionen är en djupare samverkan behövs tydligare vägledning för hur den ska se ut.
En viktig fråga i detta sammanhang är hur Sveriges prioriteringar för ordförandeskapet kan konkretiseras utifrån EU:s existerande former för samarbeten. Inom klimat-och miljöomställningen är ett nyckelområde forsknings- och innovationssamarbeten inom till exempel infångning och lagring av koldioxid, energieffektivitet och utveckling av smarta städer.
Avgörande med fördjupad dialog
Ett annat område av intresse är EU och Kinas ansvar och stöd till utvecklingsländers klimatarbete. Här är en fördjupad dialog viktig. Exempelvis var det internationell kritik av det kinesiska sidenvägsprojektet ”Belt and Road Initiative” som ledde till att Kina beslutade att avbryta sina stora investeringar i kolkraftverk utanför landet.
Självklart löser inte dialog alla svårigheter och olikheter i samarbeten med Kina. Men vad som måste till är möjligheter till meningsfulla samarbeten och hantering av stora globala utmaningar.
Världen står inför utmaningar som riskerar att dramatiskt förändra vår planet. Samtidigt byggs allt högre murar mellan världens stormakter, vilket inte bådar gott för samverkan inom miljö- och klimat. Trots växande geopolitiska spänningar krävs ett utvidgat samarbete mellan Kina och EU. Vi föreslår:
• Fokusera på Agenda 2030, och speciellt hållbarhet. Globala problem kräver lösningar genom global samverkan.
• Ta fram en agenda för hur Sverige kan bidra både genom bilateralt samarbete och särskilt när vi 2023 tar över ordförandeskapet i EU.
Tommy Shih, seniorrådgivare Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK)
Bo Jerlström, tidigare ambassadör i UD
LÄS MER:Göteborgsbolagens utsläpp är gigantiska – att prata om det räcker inte
LÄS MER:Tunga instanser sågar regionens nya trafikplan
LÄS MER:EU har kraftsamlat mot Ryssland - nu behövs också en ny Kinastrategi