Ett förslag som går ut på att polisen ska få vägra demonstrationstillstånd och få utökade befogenheter att ingripa mot och upplösa ”otillåtna” demonstrationer, skriver Peter Hellman. Bilden visar demonstranter tas omhand av polis utanför Malmö Arena  i Malmö, Sverige, söndag 12 maj, 2024.
Ett förslag som går ut på att polisen ska få vägra demonstrationstillstånd och få utökade befogenheter att ingripa mot och upplösa ”otillåtna” demonstrationer, skriver Peter Hellman. Bilden visar demonstranter tas omhand av polis utanför Malmö Arena i Malmö, Sverige, söndag 12 maj, 2024. Bild: Johan Nilsson/TT

Sverige rör sig i riktning mot att bli en polisstat

På kort tid har ett stort antal repressiva åtgärder införts eller föreslagits i Sverige. Sammantaget finns det risk för att dessa reformer kommer att innebära att vi tar ett par rejäla kliv från att vara en högt rankad rättsstat i riktning mot en polisstat, skriver advokaten Peter Hellman.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Det rör sig bland annat om zoner där polisen får visitera utan brottsmisstanke, kraftigt ökad massövervakning med kameror och drönare, hemlig avlyssning utan konkret brottsmisstanke, möjligheter att godtyckligt beslagta och förverka egendom, om den enskilde inte kan bevisa att den har förvärvats på ett lagligt sätt, och om en lag som ger hyresvärdar rätt att vräka oskyldiga människor om deras närstående begår brott i bostadsområdet. Ovanpå det har poliser fått ökad rätt till hemliga personuppgifter i kontakter med enskilda och införande av anonyma vittnen står för dörren.

Ovanpå det har poliser fått ökad rätt till hemliga personuppgifter i kontakter med enskilda och införande av anonyma vittnen står för dörren.

Tidigare i sommar kom dessutom förslag som går ut på att brottslingar ska kunna låsas in på obestämd tid (”säkerhetsstraff”), att uppgifter i förundersökningar ska vara hemliga under längre tid och ett förslag som går ut på att polisen ska få vägra demonstrationstillstånd och få utökade befogenheter att ingripa mot och upplösa ”otillåtna” demonstrationer.

ANNONS
Bild: Karl Gabor

Försvagar vårt rättighetsskydd

Allt detta innebär att staten får allt större rättigheter till avlyssning, övervakning och godtyckliga ingripanden mot medborgarna, oavsett om de gör sig skyldiga till brott eller inte, samtidigt som medborgarnas möjligheter till insyn, demonstrationsfriheten och vårt rättighetsskydd i stort försvagas.

Vi befinner oss i en tid där lagstiftningen präglas av straffpopulism; att man istället för genomtänkta och väl underbyggda lösningar genomför snabba åtgärder som bedöms vara populära hos allmänheten. Detta utan att beakta eller ens utreda vad åtgärderna innebär för rättsstaten och den liberala demokratin. Vidare bortser regeringen i flera avseenden helt från forskningsläget, som säger att vissa av åtgärderna saknar effekt, och från den skada på den mellanmänskliga tilliten som en ökad repression mot oskyldiga människor oundvikligen medför.

Utan ett effektivt rättighetsskydd riskerar vi att oskyldiga människor diskrimineras, utsätts för grundlösa polisingripanden och i värsta fall får sina liv förstörda.

Inte heller beaktas i tillräcklig mån effekterna på de grundläggande fri- och rättigheter som finns i grundlagen och Europakonventionen och som syftar till att skydda medborgarna från staten. Utan ett effektivt rättighetsskydd riskerar vi att oskyldiga människor diskrimineras, utsätts för grundlösa polisingripanden och i värsta fall får sina liv förstörda. Flera exempel i vår omvärld visar hur lätt liknande lagstiftning kan användas för att tysta meningsmotståndare och förtrycka medborgare. Där befinner vi oss ännu inte i Sverige, men som flera andra jurister också varnat för är det mycket svårt att återupprätta skyddet för mänskliga rättigheter när det väl urholkats. Det är bland annat därför det nu är oerhört angeläget med besinning och eftertanke innan ännu fler repressiva åtgärder klubbas igenom i riksdagen.

ANNONS

Höjda röster

Även Lagrådet, vars roll är att granska lagförslag som berör enskildas fri- och rättigheter, har pekat på att det saknas en samlad bild av ”omfattningen av det intrång i den personliga integriteten som enskilda kan drabbas av, liksom av vad den sammantagna regleringen innebär för ett demokratiskt samhälle”. Justitiekanslern varnar i sin tur för att anonym offentlig maktutövning mot enskilda ”väcker grundläggande frågor om rättssäkerhet, allmänhetens förtroende för de rättsvårdande myndigheterna samt mediers möjligheter till insyn och kritisk granskning” och anser det högst tveksamt om ordningen med visitationszoner är förenligt med det skydd mot godtyckliga ingripanden som uppställs i grundlag och Europakonventionen.

Hos remissinstans efter remissinstans har varningsklockorna ringt högt vid beredningen av den lagstiftning som nu i rask takt införs. Trots detta har regeringen bortsett från den samlade samhällspåverkan åtgärderna innebär. Det är nu därför hög tid att stanna upp, utvärdera de sammantagna effekterna på demokratin och rättsstaten – och att inte införa några nya åtgärder som tar Sverige i mer auktoritär riktning dessförinnan.

Peter Hellman, advokat

ANNONS