SVT:s Uppdrag granskning sände nyligen ett uppföljande program om de allvarliga brister i djurhållningen på flertalet KRAV-certifierade gårdar som tidigare uppdagats. Det var i januari som reportaget “Kravgårdarna” först visades och det var inga vackra bilder. Ett 30-tal gårdar som på olika sätt brutit mot djurskyddslagstiftningen hade granskats. I programmet visas bilder av djur som lever i utrymmen täckta av avföring, en stackars liten kalv som tvingats svälta till döds och en ungtjur vars ena horn växt rakt in i huvudet.
Oerhörda utsatthet
Uppdrag gransknings program från 11 augusti påminner oss alla om djurens oerhörda utsatthet. Sju månader har passerat efter programmet sändes första gången och allmänhetens förtroende för KRAV fick sig en rejäl törn. Tyvärr ger KRAV:s egen information om vilka åtgärder de vidtagit ingen trygghet i att de tagit tillräckligt stort ansvar och agerat därefter.
Märkningar som innefattar djurskyddskrav är viktiga och de fyller en funktion. Men Uppdrag gransknings program sätter fingret på att en märkning aldrig är en garanti för att djuren inte farit illa. Det gäller KRAV och det gäller andra märkningar inklusive de som talar om att produkten kommer från Sverige. När djur föds upp i syfte att producera, slaktas och säljas som varor så kompromissas det alltid med djurens egna behov. Det handlar inte om enskilda, enstaka fall utan det är en problematik som är inbyggd i systemet: djurens bästa hamnar för långt ner på priolistan.
KRAV har hög svansföring i djurskyddsfrågor, med rätta på vissa punkter till exempel vad gäller djurens möjligheter till utevistelse. Men när inte ens KRAV, som har ett starkare regelverk och fler kontroller än den konventionella djurindustrin lever upp till vad de lovar blir det en varningsklocka. Hur står det till hos djuren på alla de konventionella gårdar som kontrolleras i bästa fall en gång vart tionde år? För det är vad länsstyrelsernas resurser räcker till och det tycker jag är bedrövligt.
Ät mer vego
Djurens Rätt uppmuntrar till och vill underlätta för alla som vill ta steg mot mer vego. Det är det bästa var och en av oss kan göra för djuren. Vi vill samtidigt att alla de djur som i dag och i morgon föds upp i livsmedelsindustrin ska få leva så bra liv som bara är möjligt. Därför har vi ett antal konkreta förslag på vad som behöver göras för att åstadkomma snabba förbättringar för de miljontals djur som trängs i de svenska djurfabrikerna:
- Samhället måste ta brott mot djur på större allvar. Jag ser därför mycket positivt på att regeringen föreslagit att grovt djurplågeribrott ska införas i brottsbalken. Den frågan ska riksdagen ta ställning till i september.
- Länsstyrelserna måste ges mer resurser till sitt djurskyddskontrollarbete. Att resurserna är så begränsade att gårdarna i snitt inte får ett kontrollbesök ens vart tionde år är oacceptabelt.
- Det behövs obligatorisk kameraövervakning på slakterier och ett slut på plågsamma bedövningsmetoder vid slakt, som koldioxidbedövning av grisar och fiskar och elbadsbedövning av kycklingar och hönor.
Djuren behöver var och en av oss som står på deras sida.
Det är lätt att nedslås och känna hopplöshet över allt som djuren utsätts för, men låt oss inte glömma att tillsammans kan vi åstadkomma förändring. Djuren behöver var och en av oss som står på deras sida.
Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt