Bild: Ali Lorestani/TT

Ta på ledartröjan, Romina Pourmokhtari

En ny klimatpolitisk spelplan har sett dagens ljus i och med EU-besluten om styrmedel för klimatomställningen. Frågan är nu hur mycket som kommer att gå av sig självt och om de räcker i förhållande till Parisavtalet, skriver Siv Ericsdotter, civilekonom och Åsa Sohlman (S), fil.dr. i nationalekonomi,

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Det är en stor omställning som ska till. Användningen av fossila energislag kommer i praktiken att upphöra i början av 2040-talet. Det kräver att regeringen pedagogiskt förklarar för landets medborgare att omställningen är stor, nödvändig men också löftesrik. Näringslivsföreträdare visar att de förstått och ligger i startgroparna. Regeringen behöver leda, stötta, komplettera och mobilisera.

Underlättande åtgärder krävs

Om drygt tio år, 2035, kan man inte längre köpa bilar med förbränningsmotor i EU. Men redan innan dess blir de ointressanta. De blir dyrare att tanka då EU inför den nya utsläppshandeln för drivmedel. Försäljare av fossila drivmedel måste köpa utsläppsrätter inom ett successivt alltmer begränsat utbud som upphör helt i början av 2040-talet. Men det finns en uppsjö av åtgärder regeringen kan ta till för att underlätta omställningen. Satsningar på laddstolpar, utbyggd kollektivtrafik i städerna, ett billigt Sverigekort för inrikes trafik, stimulans för en folkelbil m.fl. förslag från bl.a. 2030-sekretariatet.

ANNONS

En ambitiös svensk klimatpolitik ger möjligheter att tänka nytt om hur vi transporterar oss, hur vi bygger, hur vi sköter våra jordar och skogar.

Gröna jobb ska till och fossila försvinna. Både privata och offentliga investeringar krävs. Industri, hushåll, stad och land ska med. Aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik kommer behövas. Sverige kan strukturomvandling. En kreativ omställning kan bli ett föredöme för andra länder.

Någon analys om EU:s utsläpp ryms inom en rimligt tilldelad kolbudget för det globala 1,5 graders målet är inte gjord. Det fortsatta klimatarbetet måste utgå från kolbudgetar, både globalt, på EU-nivå och nationellt. Sverige bör verka för att EU i sitt arbete med att sätta mål för 2040 utgår från en kolbudget på EU-nivå och regeringen redovisa en kolbudget för Sverige i den kommande klimathandlingsplanen.

Ledarroll inom EU

Sverige kan inom ramen för nuvarande EU-överenskommelser gå snabbare fram genom att t.ex. överprestera inom handelssystemen och annullera överskotten, öka kolsänkorna, avverka mindre och plantera mer, använda det avverkade till långlivade produkter som byggnader där kolet fortsätter att lagras och inte till bränsle där det släpps ut direkt. Och hålla fast vid sitt mer långtgående 2030-mål för trafikutsläppen.

En ambitiös svensk klimatpolitik ger möjligheter att tänka nytt om hur vi transporterar oss, hur vi bygger, hur vi sköter våra jordar och skogar. Där hägrar inte bara en ledartröja i klimatomställningen utan också förbättrad livskvalitet och nya affärsmöjligheter. En framgångsrik svensk klimatpolitik blir ett stöd för EU. Och EU kan påverka världen genom sina klimattullar och sin bistånds- och handelspolitik.

ANNONS

Ta chansen att visa vägen i höstens klimathandlingsplan!

Siv Ericsdotter, civilekonom och f.d. kanslichef i regeringens Miljövårdsberedning. Medlem klimatorganisationen Grand Panthers

Åsa Sohlman, fil.dr. i nationalekonomi och f.d. departementsråd i regeringskansliet, (S), medlem klimatorganisationen Grand Panthers

ANNONS