När utredaren, Göran Hägglund, presenterade public service-kommitténs betänkande i våras stod det klart att det saknades en bred politisk majoritet bakom flera av förslagen, bland annat finansieringen. En majoritet, i form av Tidöpartierna, vill se en uppräkning av anslagen till public service som innebär att bolagen får tre procent första året, 2026. Sedan ska den trappas ner för att de tre sista åren, 2031–2033, ligga på bara en procent.
Journalistförbundet har flera gånger uttalat att det är positivt med en finansiering som ligger fast under lång tid eftersom det, i kombination med långa tillståndsperioder, bidrar till förutsägbarhet och stabilitet för såväl bolagen som dess anställda.
Tidöpartiernas förslag innebär att anslagen ska ligga fast under hela tillståndsperioden, oavsett politiskt styre i landet. Detta i enlighet med den modell som infördes 2014 för att undvika den ryckighet i finansieringen som hade funnits tidigare. Den dåvarande public service-kommittén motiverade den nya modellen i sitt betänkande 2012 med att: ”fördelarna med denna modell är att den ger en mer trygg, förutsägbar och stabil medelstilldelning till bolagen”.
Även om Lagrådet tydligt sagt att det juridiskt är svårt att fatta beslut som sträcker sig över flera mandatperioder, innebär det ett politiskt handslag som det ska mycket till för att bryta. Men modellen är i sig inte en garant för stabilitet visar det sig. Tidöpartiernas förslag med en frontmatad finansieringsmodell bidrar nämligen inte till att syftet bakom idén upprätthålls. Förslaget skapar tvärtom en situation där ekonomin för bolagen blir extremt ryckig då det i början av perioden finns relativt rimliga ekonomiska förutsättningar medan den låga uppräkningen av anslagen de sista åren kommer innebära dramatiska nedskärningar som garanterat kommer slå mot journalistiken.
Modellen med enprocentiga uppräkningar de tre sista åren riskerar också att leda till att public service-avgiften sänks för att det inte ska bildas ett för stort överskott på det så kallade public service-konto hos Riksgälden där public service-medlen finns. Den regering som bestämmer över finansieringen efter 2033 kommer därmed troligtvis behöva höja public service-avgiften för att undvika fortsatta nedskärningar av public service-bolagens verksamhet. Att höja avgiften är knappast något som kommer tas emot positivt av väljarna. Förslaget bygger därmed in en politisk rävsax för den regering som kommer styra över public service-bolagens finansiering efter 2033. Antingen tvingas regeringen då höja public service-avgiften eller så väntar fortsatta nedskärningar av public service-verksamheten.
Antingen väljer vi Tidöpartiernas förslag och köper en avsevärt sämre ekonomi från och med 2031 eller så överger vi idén om en medelstilldelning som ligger fast under hela tillståndsperioden. På detta sätt har Tidöpartierna kidnappat finansieringsfrågan.
Tidöpartiernas förslag gör att Journalistförbundet och andra remissinstanser nu måste välja mellan två dåliga alternativ. Antingen väljer vi Tidöpartiernas förslag och köper en avsevärt sämre ekonomi från och med 2031 eller så överger vi idén om en medelstilldelning som ligger fast under hela tillståndsperioden. På detta sätt har Tidöpartierna kidnappat finansieringsfrågan.
I Tidöavtalet står det att: ”Public servicemediernas oberoende ska bestå och dess långsiktiga finansiering vidmakthållas.” Vi var många som frågade oss var det innebar att ”vidmakthålla” den långsiktiga finansieringen. Nu vet vi.
Tidöpartiernas finansieringsförslag bidrar inte till att upprätthålla syftet med regleringen, det vill säga att skapa långsiktiga förutsättningar för public service. Därför kommer Journalistförbundet i vårt remissvar avstyrka förslaget om att beslutet om medelstilldelning ska gälla under åtta år.
Min förhoppning är att politikerna inför beslutet i riksdagen hittar en majoritet som vill ge public service långsiktiga förutsättningar på riktigt. Blir det inte så är det bättre att försöka hitta en lösning efter nästa val. Det är verkligen inte bra, men det är bättre än att låta Tidöpartierna vidmakthålla deras långsiktiga finansiering som bara inom några år allvarligt kommer minska tillgången till oberoende journalistik och innehåll eftersom stora nedskärningar blir oundvikliga.
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet