Kan man verkligen uttrycka sig så, undrar ett par läsare. Det måste väl ändå heta ”tillsammans med någon”? Det krävs minst två för att tillsammans ska användas
Man hade kunnat skriva: ”Tack för att ni reser tillsammans!”. Det hade självklart varit grammatiskt korrekt, men hade det varit bättre eller effektivare ur ett reklamperspektiv? Jag tror inte det.
Den som formulerade texten och skrev ”du reser tillsammans” gjorde naturligtvis detta fullt medvetet. Det var inte så att skribenten hade bristande språkkunskaper.
I en reklamkampanj finns det ofta en avslutande fras som läsaren ska lägga märke till och som helst på ett enkelt sätt ska sammanfatta budskapet. I reklamens värld kallas en sådan avslutande fras ibland för ”payoff”, ibland för ”slogan”.
Ett berömt exempel från 1980-talet är Ikeas ”Inte för de rika. Men för de kloka”, som i många år avslutade deras annonser, och som på ett elegant sätt sammanfattar företagets affärsidé. Begreppen ’rik’ och ’klok’ är inte varandras motsatser, men här ställs de mot varandra.
Ibland låter man slutklämmen tänja på grammatikens gränser som i Västtrafiks exempel med ”tillsammans”. Ett välkänt exempel är biluthyrningsfirman Avis som avslutade sina annonser med frasen ”We try harder”, alltså ”Vi anstränger oss mer”. Mer än vem, mer i vilket avseende? Som regel ska en komparativ böjningsform som harder följas av ett jämförelseobjekt. Här låter man det vara outsagt.
Skoföretaget Nike lanserade 1988 frasen ”Just do it” tillsammans med företagets logotyp i sina annonser. Kampanjen blev framgångsrik och långlivad. Så framgångsrik att uttrycket började leva sitt eget liv.
För en tid sedan stod jag på badbryggan med en kroppshållning som avslöjade en viss tvekan. Bakom mig hörde jag en granne säga ”Just do it”. Normalt sett talar vi svenska med varandra. Förmodligen hade varken grannen eller jag några sportskor i åtanke. Frasen, som uttryck för handlingskraft, har på så vis blivit en del av allmänspråket.
En annonskampanj från försvaret avslutas med meningen ”Vi kommer kämpa till siste hen”. För det första kan man fråga sig om det är Försvarsmaktens uppgift att driva en kampanj med känslor och attityder förknippade med ordet hen. Det lämnar vi nu åt sidan för att i stället ägna oss åt grammatiken, vars gränser definitivt tänjs här. Det mest sensationella är förstås att pronomenet hen här används som ett substantiv. Dessutom används maskulinböjningen siste framför det könsneutrala hen, vilket inte heller verkar genomtänkt.
Kan man använda hen som ett substantiv? Tja, i annonsen gör man det, även om det strider mot grammatikens regler. Men den som tycker att detta är en kul idé kan fortsätta på den inslagna vägen: en styrka på tusen hen, rätt hen på rätt plats, hen ur huse, alla hen på däck, 7-henna fotboll och så vidare.
Konstiga saker har hänt i språket förr, men det är kanske inte Försvarsmaktens sak att leda de normkritiska språkstyrkorna? Språkförsvar kunde ligga närmare till hands.
Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska