I utredningen ”En tioårig grundskola” som överlämnades till utbildningsministern i mitten av maj, föreslås att förskoleklassen, där sexåringarna i dag går, upphör som skolform och att grundskolan utökas med ett år.
Förslaget kan verka som att det inte innebär så stor förändring. Förskoleklassen är redan obligatorisk och ingår organisatoriskt i grundskolan (förutom särskolan, som i förslaget utökas med ett år). Tidigare låg sexårsverksamheten inom förskolan. Ett motiv för att flytta verksamheten närmare grundskolan, genom införandet av förskoleklassen 1998, var forskning som visade att barn i 6–8-årsåldern har stora behov av att undervisas med förskolans traditionella metoder, med fokus på lek, rörelse, lekbaserad undervisning, omsorg och ämnesövergripande arbete i teman eller i projekt. Där språklig, matematisk, känslomässig, motorisk och kognitiv utveckling stöttas mot läroplanens målområden, med utgångspunkt i barnens intresse.
Bättre stöd för lärande
Förslaget att upphöra med förskoleklassen och utöka grundskolan ett år syftar till att ge eleverna bättre stöd för lärande. Utredningen bedömer att det är av stor betydelse att de arbetssätt och den pedagogik som präglat förskoleklassen ska ha sin givna plats i den nya årskurs 1. Undervisningen ska kännetecknas av en kombination av förskolans och grundskolans arbetssätt för att stimulera barnens utveckling och lärande.
Grundskollärare med utbildning för nuvarande årskurs 1 ges i förslaget full behörighet att undervisa barn från 5,5 års ålder, utan krav på kompletterande kunskaper i utveckling och lärande eller i pedagogik och didaktik för denna åldersgrupp. Förskollärare, som länge arbetat med sexåringar, ges däremot inte behörighet att undervisa i nya årskurs 1–4. En kompletterande utbildning omfattande 30 hp med fleråriga erfarenheter från förskoleklassen och behörighetsgivande fortbildning krävs. Utredningen ägnar minimalt utrymme åt grundskollärarna, som får ett nytt uppdrag i att undervisa sexåringar. På några få rader ges förslag på ett uppdrag att utforma ett frivilligt ”Förskolelyft”, som ska ge kunskaper för arbete med sexåringar.
I utredningen ”En 10-årig grundskola” föreslås en förändring från mycket till mindre lek, medan det ska bli mer lärande. Detta bygger på en kunskapssyn som ställer lek och lärande mot varandra. Detta synsätt har inte stöd i forskning om vad som gynnar barns och elevers utveckling, lärande, välbefinnande och hälsa. Barn lär och utvecklas från första stund och förskolan erbjuder en utbildning som integrerar lek, omsorg och lärande. Förskollärares engagemang och kommunikation innefattar ett helhetsperspektiv som utgår från barns vardag, och som lägger grunden för att utveckla, språk, matematik, teknik, naturvetenskap, kreativitet och mycket mer.
Saknar forskningsstöd
Vi forskare känner inte till någon forskning som ger stöd för att tidigare skolstart, med den undervisning som traditionellt genomförs i grundskolan, ger bättre resultat senare i livet. Någon sådan forskning presenteras inte heller i förslaget. Däremot finns rikligt med forskning, som utredningens forskningsöversikt tydligt visar, att sexåringar, såväl som sjuåringar, har behov av lekfull och responsiv undervisning som bygger på lek, skapade, omsorg och nyfikenhet.
Övergången mellan förskola och den nya årskurs 1 uppmärksammas inte, trots att det enligt förslaget inte längre kommer vara förskollärare som möter sexåringen i den nya årskurs 1.
I decennier har fokus varit att arbeta fram god samverkan mellan förskola, fritidshem och grundskola. Nuvarande fria val innebär att barn inte i samma utsträckning som tidigare går till den skola som ligger närmast. Barn i en förskola flyttar till många olika skolor, vilket innebär att samverkan med skola blivit mer komplex. Något som särskilt riskerar att drabba de barn som har störst behov av individuellt anpassat stöd. Övergången mellan förskola och den nya årskurs 1 uppmärksammas inte, trots att det enligt förslaget inte längre kommer vara förskollärare som möter sexåringen i den nya årskurs 1.
En tioårig grundskola kräver stor lyhördhet och gedigen kunskap om sexåringars utveckling och lärande. Det krävs också gedigna kunskap om den forskning om didaktik och pedagogik som finns för denna åldersgrupp, liksom om vilken samverkan mellan skolformer som behövs för barnens bästa i ett sammanhållet skolsystem. Att inte ta vara på förskolans stora kunskapskapital och att flytta ner årskurs 1 ett steg i ålderstrappan, utan att det ställer krav på fördjupad kunskap och kompetens hos barnens blivande lärare för ett så betydelsefullt uppdrag, är ett dåligt förslag.
Christian Eidevald, docent i förskoledidaktik, Göteborgs universitet
Ingrid Engdahl, docent i barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet
Ingrid Pramling Samuelsson, senior professor i pedagogik, Göteborgs universitet
Ingegerd Tallberg Broman, senior professor i pedagogik med inriktning mot barns utveckling och lärande, Malmö universitet