Upp till bevis för den feministiska utrikespolitiken

Rysslands brutala angrepp på Ukraina lämnar oss alla bestörta. Befolkningen i landet försöker navigera i ett pågående kaos. Kvinnor drabbas på andra sätt än män under ett krig eftersom de har sämre resurser när de är på flykt och ofta blir kvar för att ta hand om de som inte kan fly. Nu måste den feministiska utrikespolitikens verktygslåda utnyttjas från start för att skydda Ukrainas kvinnor, skriver Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

När länder hamnar i kris, krig och konflikt halkar det mesta tillbaka i traditionella, invanda mönster. Nationalismen flödar. All inkluderande dialog är som bortblåst och genusperspektivet glöms bort.

Ofta möts vi kvinnorättsförsvarare av argumentet att ”Det är ju krig. Vi kan inte hålla på med kvinnors rättigheter nu”. Men det är precis vad som behövs. Just nu och inte sen. Nu har vi en chans att undvika de brutala sexuella övergrepp som kan ske under konflikter. Lärdomarna från vårt arbete under krigen på Balkan på 90-talet är att det allra råaste systematiska sexuella våld sker också inom Europas gränser och inte bara i länder långt borta.

ANNONS

Ökat våld mot kvinnor

Rysslands invasion av Ukraina är nu ett fullskaligt krig, men Sverige kan hålla huvudet kallt och verka för att de som arbetar med att stoppa kriget i Ukraina lär av tidigare konflikthanteringar. Kvinnor drabbas på andra sätt än män under ett krig och när de flyr från detta. I den feministiska utrikespolitikens verktygslåda finns agendan om Kvinnor, Fred och Säkerhet. Den lär oss om det ökande våldet mot kvinnor och flickor under ett krig, att dessa har sämre resurser när de är på flykt och att de därför riskerar trafficking och utnyttjande. Det är också ofta kvinnor som blir kvar i krigsområden för att ta hand om de som av olika skäl inte klarar av en flykt.

Här kan Sverige i linje med den feministiska utrikespolitiken också verka för att kvinnorättsförsvarare tidigt inkluderas på alla nivåer i försöken att få stopp på kriget i Ukraina och får vara lika delaktiga den dag fredsförhandlingar är möjliga.

Civilsamhället med kvinnorättsförsvararna och de demokratiska krafterna måste också stärkas i Ukraina. Civilsamhället är ungt och skört i de flesta före detta Sovjetrepubliker men sådant stöd ger resultat. Det svenska demokratibiståndet till Belarus bidrog till en livaktig opposition som slogs ner först efter omfattande och brutala åtgärder från diktatorn Lukasjenko.

ANNONS

Här kan Sverige i linje med den feministiska utrikespolitiken också verka för att kvinnorättsförsvarare tidigt inkluderas på alla nivåer i försöken att få stopp på kriget i Ukraina och får vara lika delaktiga den dag fredsförhandlingar är möjliga.

De kvinnor i det ukrainska civilsamhället som har arbetat med fredsbyggande under det åtta år långa kriget har mötts med misstänksamhet, hat och hot och beskyllts för att vara opatriotiska. De som försökt arbeta med dialog över konfliktlinjerna har all anledning att nu frukta för sina liv när de riskerar att ses som förrädare i båda lägren. De måste skyddas.

Sveriges feministiska utrikespolitik säger att kvinnors perspektiv måste finnas med från start. Det utökade krig vi nu ser i Ukraina kommer att medföra död och lidande, en humanitär katastrof och tvinga miljoner på flykt. Nu testas Sveriges feministiska utrikespolitik och dess inkluderande förhållningssätt i ett riktigt skarpt läge.

Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna

ANNONS