I svensk samhällsvård kan barn tvingas till upprepade anknytningsbrott, vilket kan skapa långvariga problem i framtida relationer, skolgång och beteenden. Ju fler omplaceringar ett barn får utstå, desto svårare kan barnet bli att “hantera”, vilket ökar risken för nya uppbrott. Denna typ av konsekvenser kan leda till livslångt lidande för barnet, skriver debattörerna.
I svensk samhällsvård kan barn tvingas till upprepade anknytningsbrott, vilket kan skapa långvariga problem i framtida relationer, skolgång och beteenden. Ju fler omplaceringar ett barn får utstå, desto svårare kan barnet bli att “hantera”, vilket ökar risken för nya uppbrott. Denna typ av konsekvenser kan leda till livslångt lidande för barnet, skriver debattörerna. Bild: Sanna Tedeborg

Vem tar ansvar för omhändertagna barn som nekas sina rättigheter?

Barn i samhällets vård är en mycket utsatt grupp som riskerar att skadas varje gång de tvingas skiljas från sina omsorgspersoner. Detta gäller vid det initiala omhändertagandet såväl som eventuella omplaceringar därefter. När det finns fara för ett barns liv och hälsa är en omplacering nödvändig, men samhället behöver göra sitt yttersta för att minimera antalet separationer under barnets uppväxt, skriver Melinda Jacobs, Lilla hjärtat vänförening.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Frågan om barns rätt till umgänge med för barnet viktiga personer är komplex och riskerar ställa olika typer av relationer mot varandra. Lilla hjärtat vänförening anser att barns relationer till största del ska utgå ifrån barnets behov. I dagens Sverige kan barn tvingas till umgänge med en vuxen som skadat dem, samtidigt som de förhindras andra viktiga relationer i sitt liv.

Anknytning är en av de mest vitala aspekterna för ett barns välbefinnande. Ett barn kan knyta an till många olika personer, men är i behov av en eller ett par nära omsorgspersoner som finns kvar i barnets liv över tid.

ANNONS

En trygg anknytning handlar inte bara om omsorgspersonens förmåga att trösta och lindra barnets oro, utan även om barnets tillit till omsorgspersonens engagemang. Vi har upprepade gånger hört om barn som isoleras från viktiga anknytningar för att de snabbare ska knyta an till nya omsorgspersoner.

Detta går rakt emot forskning som visar att barns nya anknytningar bäst etableras med stöd från redan etablerade trygga personer. Om ett barn tvingas till anknytningsbrott exempelvis genom en snabb omplacering, riskerar barnets anknytningsförmåga att påverkas negativt på lång sikt.

Otrygg miljö

När den första chocken efter separationen lagt sig, kan det resultera i ett tillfälligt lugnare och fogligt beteende hos barnet, då känslor stängs av i en otrygg miljö. Över tid kan barnets beteende bli alltmer svårhanterligt. I svensk samhällsvård kan barn tvingas till upprepade anknytningsbrott, vilket kan skapa långvariga problem i framtida relationer, skolgång och beteenden.

Ju fler omplaceringar ett barn får utstå, desto svårare kan barnet bli att “hantera”, vilket ökar risken för nya uppbrott. Denna typ av konsekvenser kan leda till livslångt lidande för barnet.

Enligt föräldrabalken (6 kap 15 §) är det först och främst vårdnadshavares ansvar att tillgodose barnets behov av nära relationer, men socialnämnden är enligt lag skyldig att bistå barnet så att dessa behov tillgodoses.

ANNONS

I de fall där vårdnadshavaren motsätter sig barnets umgänge med viktiga närstående kan socialnämnden rättsligt driva frågan om umgänge med viktiga närstående. Beslutet att driva en sådan fråga kan endast fattas av socialnämnden och går i dagsläget inte att överklaga. Barn i samhällsvård behöver ett engagerat och kunnigt ombud som kan följa barnet genom hela samhällsvården, driva frågor såsom umgänge, klaga på beslut och få barnets röst hörd. Ett barnombud från civilsamhället kommer inte att räcka till, utan här krävs ett juridiskt ombud med särskild kunskap om barn.

Barn i samhällsvård behöver ett engagerat och kunnigt ombud som kan följa barnet genom hela samhällsvården, driva frågor såsom umgänge, klaga på beslut och få barnets röst hörd

Lill Hjärtats Vänförening arbetar med övertygelsen att åtgärder såsom snabba omplaceringar mot barnets vilja inte görs med avsikt att skada barn, utan snarare på grund av bristande kunskap kring barns anknytning och behov av stabilitet.

Ansvaret för att öka kunskapen inom samhällsvården vilar tungt på socialtjänsten och socialnämnden. För att samhällsvården ska fungera krävs ett nära samarbete mellan vårdnadshavare, familjehem, sociala nätverk och socialnämnd. Det är en komplex uppgift där barnets behov måste sätts främst. Barnen är rättighetsbärare och vi vuxna ansvarsbärare.

Melinda Jacobs, familjehemsmamma och ordförande för Lilla hjärtat vänförening

Maria Lindqvist, socionom, Lilla hjärtat vänförenings stödlinje

Jonna Juniwik, psykolog, Lilla hjärtat vänförenings stödlinje

Susanne Åkerlund, socionom, Lilla hjärtat vänförenings stödlinje

ANNONS

Johanna Stålhandske, beroendeterapeut vice ordförande Lilla hjärtat vänförening

Anna Troedsson sekreterare, informatör och webmaster, Lilla hjärtat vänförening

Fanny Håkman, beteendevetare, Lilla hjärtat vänförenings stödlinje

ANNONS