Demokrati och yttrandefrihet kräver ett hårt och pågående arbete, ett arbete som aldrig kan bockas av som ”klart”. Därför blir det också extra viktigt att t.ex. hets mot folkgrupp och koranbränning kan diskuteras på ett seriöst och inkluderande sätt.
28 juni, det är Eid al-Adha, muslimernas största högtid på året, välgörenhetens högtid. Familjerna flockas till moskéerna för gemenskap och firande. Det är en glädjens dag för såväl vuxna som barn som knatar till moskén. Just där, vid moskén och just den dagen, väljer aktivister att genomföra en riktad aktion att bränna islams heliga skrift, koranen. Är det en yttrandefrihetlig aktion eller bryter det mot yttrandefriheten genom att vara hets mot folkgrupp? Definitionen av hets mot folkgrupp är ”att offentligt sprida uttalanden som hotar eller är nedsättande om en grupp av personer, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.” Om inte detta är hets mot folkgrupp, vad är då hets mot folkgrupp? Frågorna är uppriktigt ställda men de som lyft sina röster mot denna aktion har hittills främst avfärdats som yttrandefrihetsfiender eller antidemokrater.
Kräver inte förbud
Låt oss vara tydliga – det är klart vi inte vill att koranen bränns. Det gör oss djupt ledsna varje gång. Det är dock inte samma sak som att vi kräver att införa ett oreserverat förbud, särlagstiftning eller inskränkningar av Sveriges grundlag, som vissa starka röster bestämt hävdat.
Yttrande- och åsiktsfrihet är centrala grundstenar i en demokratisk stat och det vi vill inte ändra på. Yttrandefriheten har dock redan i dag gränser: du får inte hetsa mot folkgrupp, inte hota, inte förtala, inte uppvigla, till och med förolämpning är olagligt och dessa utgör exempel på sådana inskränkningar av yttrandefriheten vi redan är överens om.
Mot den bakgrunden är vår fråga varför inte även uppenbara kränkningar av muslimska troende ska omfattas av redan gällande regler? Vi menar att om lagen gällande hets mot folkgrupp tillämpas vore en ändring av ordningslagen överflödig. Vi har en oro för att en särskild lagändring skulle uppfattas som en särlagstiftning som kan komma att användas för att ytterligare stigmatisera muslimer.
Endast kring muslimer
Ett vanligt förekommande motargument är att hets mot folkgrupp skyddar människor och inte religioner, men vi ifrågasätter varför ska sådant hårklyveri tillämpas endast kring gruppen muslimska troende. Att handlande och något man gör kan ses som uttalande och hets mot folkgrupp har etablerats i praxis. Som huvudregel är det till exempel inte tillåtet att stå utanför en synagoga med höger arm uppsträckt eller i nazistuniform. Även om denne inte säger något är det tydligt för var och en att dylikt handlande enbart kan syfta till att kränka eller hota judar. Om man då menar att handlingarna som att linda in koranen i bacon och bränna den inte syftar till att vara nedsättande mot gruppen muslimer utan skyddsvärda yttranden och religionskritik framstår det motsägelsefullt.
Den som påstår att handlingarna inte i själva verket utgör hets mot folkgrupp får gärna förklara hur ett yttrandefrihetsskyddat debattinlägg som enbart består av att förnedra koranen för samtalet framåt? Vi menar att om man inte kan formulera en antites mot den tes som framförts, det vill säga ett svar eller motargument mot vad som anförts, då kan det som sagts (gjorts) inte gärna vara något som kan eller ska skyddas av yttrandefriheten.
Vi måste dock värna om den balans där yttrandefriheten inte används som en dimridå för att kränka eller marginalisera någon grupp i samhället
I det polariserade läge som nu råder är mötet mellan människor oslagbart och här får våra folkvalda politiker en särskilt viktig roll. Styrkan i vårt pluralistiska samhälle ligger i förmågan att sammanföra och respektera mångfalden av röster och åsikter, där var och en får värdera det som sägs och anse att vissa berikar oss medan andra har fel. Vi måste dock värna om den balans där yttrandefriheten inte används som en dimridå för att kränka eller marginalisera någon grupp i samhället. Detta kräver ingen ny lag, utan en ambition att upprätthålla rättvisa och likhet inför existerande lagar. Tillsammans kan vi bygga ett Sverige som både firar vår frihet och värnar om likvärdig respekt och värdighet för alla. Tillsammans med våra folkvalda politiker, ett starkt och engagerat föreningsliv, civilsamhälle, mångfacetterade samfund och engagerade medborgare har Sverige skapat en stark grund. Vi ser att det är i denna fortsatta dialog som vi också kommer skapa en stark gemensam framtid.
Kalsoom Kaleem, Muslimska Samverkansgruppen i Göteborg