År 2030 kan Göteborgsregionen ha mellan 12 000 och 21 000 färre invånare beroende på hur allvarligt fallet i bostadsinvesteringar blir. Upp till 80 procent av dessa förlorade invånare skulle vara i arbetsför ålder, vilket innebär en betydande förlust av arbetskraft och ekonomisk kapacitet, skriver debattörerna.
År 2030 kan Göteborgsregionen ha mellan 12 000 och 21 000 färre invånare beroende på hur allvarligt fallet i bostadsinvesteringar blir. Upp till 80 procent av dessa förlorade invånare skulle vara i arbetsför ålder, vilket innebär en betydande förlust av arbetskraft och ekonomisk kapacitet, skriver debattörerna. Bild: Måns Langhjelm

Vi måste agera för ett byggande som främjar tillväxt

Sverige står mitt i en industriell omställning med enorma behov av kompetens. För att stötta utvecklingen är det avgörande att människor vill bo och arbeta i landet. Enligt en ny rapport från Västsvenska Handelskammaren riskerar Göteborg och Västsverige att drabbas av fortsatt låga bostadsinvesteringar, vilket kan hämma den ekonomiska tillväxten både regionalt och nationellt, skriver sex debattörer.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Bostadsinvesteringarna i Sverige föll med över 25 procent under första kvartalet 2024 jämfört med samma period föregående år, den största nedgången på tre decennier. Den ekonomiska osäkerheten har lett till en fördubbling av konkurser inom byggbranschen, under de senaste sex månaderna. Även arkitekter och teknikkonsulter har drabbats hårt.

I rapporten presenteras tre möjliga framtidsscenarier. Ett optimistiskt scenario innebär ett byggande efter behov, där antalet färdigställda bostäder i Västsverige skulle kunna öka till drygt 13 500 per år fram till 2030, förutsatt att åtgärder vidtas omgående.

De alternativa scenarierna är dystrare. Det första och i dagsläget troliga scenariot, förutser att bostadsinvesteringarna faller med 35 procent fram till 2024, följt av en långsam återhämtning från 2025. Detta skulle leda till 39 700 färdigställda bostäder i hela Sverige per år under perioden 2024–2030, vilket är 30 procent färre än vad som behövs.

ANNONS

Strukturella effekter

Det andra scenariot, en djup nedgång, skulle innebära ett kraftigt och ihållande fall i bostadsinvesteringarna, vilket leder till ännu lägre produktion. För bostadsmarknaden kan ett byggande under behovet få långsiktiga strukturella effekter, såsom upptrissade bostadspriser och minskad inflyttning, vilket riskerar att minska regionens attraktivitet och tillväxtpotential.

Även de ekonomiska effekterna av dessa scenarier borde vara en varningssignal för politiker på alla nivåer. Även i ett troligt scenario med relativt mild påverkan och långsam återhämtning skulle Västsveriges bruttoregionalprodukt minska med upp till 12 procent. Vid en djupare nedgång kan effekten bli hela 20 procent, vilket motsvarar ett produktionsbortfall på mellan 70 och 150 miljarder kronor under perioden 2023–2030. Sysselsättningseffekterna är också betydande, med upp till 25 000 färre jobb i Västsverige, varav de flesta i Göteborgsregionen.

År 2030 kan Göteborgsregionen ha mellan 12 000 och 21 000 färre invånare beroende på hur allvarligt fallet i bostadsinvesteringar blir. Upp till 80 procent av dessa förlorade invånare skulle vara i arbetsför ålder, vilket innebär en betydande förlust av arbetskraft och ekonomisk kapacitet. Produktionsbortfallet kan uppgå till mellan 8 och 14 miljarder kronor, och upp till 15 000 arbetstillfällen kan gå förlorade.

Tiden med få byggstarter, som vi förhoppningsvis lämnar bakom oss, har blottlagt strukturella problem som leder till ohållbara kostnader

Göteborg rankas i dag högst i Talent City Index, som mäter vilka städer unga talanger vill bo och arbeta i. SCB:s prognoser visar att Göteborg förväntas ha den största befolkningstillväxten bland svenska städer under de kommande fem åren, förutsatt att bostadsbyggandet motsvarar behoven.

ANNONS

För att hindra en situation där tillväxt och sysselsättning hämmas krävs åtgärder. En tillväxtinriktad och långsiktig bostadspolitik behövs på både lokal och nationell nivå. Regeringen bör skyndsamt ta bort hinder som försvårar produktiviteten i bostadssektorn, såsom långa och oförutsägbara plan- och tillståndsprocesser. Tiden med få byggstarter, som vi förhoppningsvis lämnar bakom oss, har blottlagt strukturella problem som leder till ohållbara kostnader. Samtidigt har planeringsutmaningarna ökat, särskilt i Västsverige.

Långsiktiga värden

Kommuner kan bidra genom att ta bort kostnadsdrivande särkrav, upplåta mer mark och samarbeta närmare med näringslivet. Ett stabilt bostadsbyggande som möter behoven är nödvändigt, liksom att kommunernas bostadsförsörjningsansvar förtydligas för att även möta arbetsmarknadens behov. Markpolitiken ska främja långsiktiga värden och planmonopolen underlätta initiativ för fler bostäder. Det är en lokal välfärdsfråga och en nationell fråga för tillväxt och konkurrenskraft.

Sverige står vid ett vägskäl. För att kunna fortsätta locka investeringar som gör landet grönare och rikare, krävs bättre förutsättningar för ökade bostadsinvesteringar i de regioner där näringslivet investerar, kompetensen behövs och människor vill bo.

Christina Heikel, stadsutvecklingsansvarig Västsvenska Handelskammaren

Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Lars Göran Andersson, vd HSB Göteborg

Ola Hansson, avdelningschef NCC

Johanna Hult-Rentsch, vd Platzer

Jahja Zeqiraj, fd ordförande Fastighetsnämnden i Göteborgs stad, stadsutvecklingsexpert på Statement Public Affairs

ANNONS
ANNONS