Sparkonto
Det finns stor konkurrens mellan dem som erbjuder sparkonton. Se dig omkring och välj ett med bra ränta. På ett sparkonto ska du placera pengar som du tänker använda inom ett år, annars tjänar du mer på att placera dem någon annanstans. Låg risk, så länge du väljer ett konto som omfattas av den statliga insättningsgarantin så är dina pengar skyddade.
Blandfonder
En korg med hälften räntor och hälften aktiefonder. En av de dyraste sparformerna, enligt Claes Hemberg på Avanza. Det går att som privatperson sätta ihop sin egen blandfond till lägre pris än vad bankerna erbjuder.
Räntefonder
Som ett sparkonto, men förpackat i fonder. Du köper andelar i en fond som köper räntebärande värdepapper för dina pengar. Ger lägre avkastning än ett sparkonto eftersom konkurrensen är större bland sparkontona.
Obligationsfonder
Kallas också långa räntefonder. Placerar pengar i statsobligationer och lämpar sig lite mer för långsiktigt sparande. Det finns också företagsobligationer, som är lite mer riskfyllda. Därför erbjuder företagsobligationer lite högre ränta för att locka investerare, så de kan ge högre avkastning är statsobligationer.
Råvaror
De flesta privatpersoner som sparar i råvaror gör det genom att spara i en råvarufond. Vissa råvaror brukar gå ner i värde när börsen och konjunkturen blir svagare, till exempel olja och stål. Men eftersom börsen reagerar på konjunkturförändringar i förväg måste det inte vara så. Guld kan gå upp. Livsmedel påverkas generellt inte på samma sätt av konjunkturen. Om du väljer att spara i en råvarufond kan du själv välja vilken risknivå du vill ligga på.
Fastigheter
Det vanligaste är att man sparar i andelar i fastighetsfonder eller fastighetsbolag, som antingen äger kommersiella fastigheter eller bostäder. Om du redan äger en eller flera fastigheter är du redan exponerad på fastighetsmarknaden, och kanske bör välja något annat.
Private equity
Riskkapital. Kan både vara onoterade bolag och bolag som finns på en lista, men inte på den vanliga börsen. Även här finns fonder att placera i.
Valutor
En valutafond placerar i olika valutor. Förvaltaren tar en position i olika valutor mot den svenska kronan. Går det bra så får man avkastning. Det kan vara både säkert och väldigt osäkert.
Realränteobligation
Ges ut av Riksgäldskontoret. Obligationerna ges ut med olika löptider, för närvarande mellan 2 och 24 år. Avkastningen är knuten till ett prisindex som följer inflationen. Placeringen är alltså inflationsskyddad. På lång sikt en trygg investering, på kort sikt rör de sig mycket.
Kapitalskyddade placeringar
Består av en obligationsdel och en del som kopplas till utvecklingen på marknaden. Det är den avkastning du skulle ha fått på obligationen som placeras på marknaden, till exempel genom köp av optioner i aktier. Om det går bra får du bättre avkastning än räntan på obligationen, går det sämre förlorar du avkastningen men har kvar ditt kapital.
Kapitalförsäkring
Dina pengar investeras via ett försäkringsbolag. Du kan välja att placera dem i fonder, aktier eller obligationer. Eller så kan du låta försäkringsbolaget välja hur de ska placeras, så kallad traditionell förvaltning. Vid traditionell förvaltning får du åtminstone en låg garanterad ränta/avkastning. I stället för att betala vinstskatt vid försäljning betalar du som äger en kapitalförsäkring en årlig skatt som är kopplad till ränteläget. För närvarande är den årliga skatten strax under en procent av försäkringens värde. Kapitalförsäkring är avsett för långsiktigt sparande. Ofta låser du pengarna i flera år och får betala höga avgifter om du vill ta ut dem i förtid.
Betala av på bolånet
Claes Hemberg på Avanza tipsar om ett annat alternativ för dig som inte vill stoppa in sparpengarna på börsen just nu - betala av på bolånet.
- Det är egentligen märkligt att spara i räntefonder och sen låna pengar av banken till boendet. Om man har pengar som man ändå tänkt ha på banken en längre tid kan det vara läge att betala av på bolånet. Men man ska nog inte lägga alla pengar där och se lägenheten som pensionsförsäkring.
Korta räntefonder eller penningmarknadsfonder
Ungefär som ett sparkonto, men förpackat i fonder. Du köper andelar i en fond som köper räntebärande värdepapper för dina pengar. Bör ge ungefär samma avkastning som ett sparkonto. Men den hårda konkurrensen på sparkonton kan i vissa fall göra att avkastningen blir högre på sparkonto.
Källor: Gunilla Nyström, Claes Hemberg, www.seb.se, www.swedbank.se, samt www.handelsbanken.se
