Ännu färre tar ut kontanter

Trenden med minskat kontantuttag inte bara fortsätter utan har också förstärkts. Uttagsminskningen med 13 procent gällande de första sex månaderna kan jämföras med de i genomsnitt 10 procent som kontantuttagen minskat med årligen de senaste åren.

"Jag är rejält oroad över utvecklingen", säger Bankomats marknadschef Johan Nilsson i ett pressmeddelande.

Enligt honom har kontanthanteringen nu hamnat i en negativ och självförstärkande spiral. Den stadigt minskande efterfrågan på kontanter leder till att privata företag drar ner på sin kontantservice, vilket gör det svårare för konsumenter att använda kontanter och då minskar deras efterfrågan ännu mer, påpekar Nilsson.

Måste finnas vid kris

Regeringen vill stärka möjligheten att handla med kontanter. Dels för vissa grupper i samhället som har svårt att hantera koder eller se siffror på skärm, dels för att det ska finnas en möjlighet att betala kontant vid kris eller kris. En utredning har därför tillsatts.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har uppmanat svenskarna att ha "en reserv av kontanter i mindre valörer hemma". Myndigheten rekommenderar även till användning av kontanter "då och då" för att träna medborgarnas beredskapsförmåga.

Sårbart samhälle

Enligt Johan Nilsson har nedmonteringen av kontanthanteringen gjort vårt samhälle mycket sårbart.

"Det går inte att snabbt bygga upp kontantinfrastrukturen när krisen plötsligt kommer", säger han.

Antalet kontantautomater minskade från 1 357 till 1 247 från första halvåret 2023 till första halvåret 2024.

Men alla ser inte negativt på det minskade kontantanvändandet.

– Vi ser inte det som ett problem. Det finns två anledningar till att man säger nej till kontanter i butiker, det ena är säkerhetsskäl och den andra är kostnaden, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert vid Svensk handel.