Techbolagen Bolt och Wolt vill inte att buden som kör ut mat ska vara anställda hos företagen.
Techbolagen Bolt och Wolt vill inte att buden som kör ut mat ska vara anställda hos företagen. Bild: Magnus Andersson/TT

Bolt och Wolt tar strid mot Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket bedömer att buden som kör ut mat för Bolt och Wolt ska klassas som anställda hos techbolagen. Nu hävdar Wolt att myndigheten baserar slutsatsen på felaktig information, rapporterar Svenska Dagbladet.

ANNONS
|

Techbolagen Wolt och Bolt är populära leveransplattformar, som erbjuder hemleverans av mat direkt från restauranger eller matbutiker med hjälp av bud.

Bolagen har fastställt att de tusentals bud som kör ut mat inte ska vara anställda hos företagen själva. I stället är de egenanställda med f-skattsedel eller anställda via tredje part, vilket innebär att techbolagen inte behöver ta något arbetsmiljöansvar. Det menar Arbetsmiljöverket är felaktigt, skriver SvD.

Efter att myndigheten genomfört inspektioner hos Bolt och Wolt har de kommit fram till att buden ska räknas som arbetstagare. Slutsatsen motiveras med att bolagen har tillräckligt med kontroll och ledning över arbetet för att klassas som arbetsgivare, och därmed bör vara mer ansvariga för budens arbetsmiljö.

ANNONS

Bristande arbetsförhållanden

Vid inspektionerna har Arbetsmiljöverket hittat brister hos bolagen.

”Ni har inte undersökt de fysiska, organisatoriska och sociala arbetsförhållandena i er verksamhet och bedömt riskerna för att era arbetstagare som utför uppdrag via er digitala plattform ska drabbas av ohälsa och olycksfall i arbetet”, står det i handlingar som SvD redovisar.

I handlingarna redovisar även Arbetsmiljöverket att bolagen inte heller gör kontroller av matbudens mopeder eller cyklar för att se till att de är tillräckligt gott skick, vilket myndigheten menar att de borde.

Nu överväger myndigheten att ta beslut om att Wolt och Bolt ska tvingas vidta åtgärder, genom att kontrollera arbetsmiljön och ta fram handlingsplaner. Arbetsmiljöverket kan också ta beslut om att techföretagen ska tvingas betala om kraven inte uppfylls.

Wolt protesterar: ”Felaktiga grunder”

Men företagen tar nu strid mot bedömningen, och har lämnat in synpunkter till myndigheten. I dessa synpunkter uppger bolaget Wolt att det inte stämmer att de utövar kontroll eller arbetsledning över buden. De skriver vidare att Arbetsmiljöverket baserat sin bedömning på gamla och delvis felaktiga uppgifter.

”Jag kan konstatera att det i båda ärendena inkommit yttranden på våra underrättelser och att nästa steg är en bedömning av om Arbetsmiljöverket ligger kvar i uppfattningen att de berörda bolagen är att betrakta som arbetsgivare. Utfallet av den bedömningen avgör om vi går till beslut eller inte”, skriver Jan Sandberg, verksamhetsutvecklare på Arbetsmiljöverket, i ett mejl till SvD.

ANNONS

I december förra året presenterade EU-kommissionen ett förslag till ett nytt direktiv för att förbättra arbetsvillkoren för personer som arbetar via it-plattformar. Blir förslaget verklighet kan det leda till omfattande omorganisationer och stora kostnader för techbolagen. Enligt EU:s egna beräkningar så mycket som drygt 46 miljarder kronor årligen.

– Hälften av buden kan försvinna om vi tvingas anställa, sa Wolts policychef Olli Koski till SvD i december.

LÄS MER:Killen som kör hem din mat har för dåligt betalt

LÄS MER:Foodorabud var på väg hem – blev sönderslagen

LÄS MER:Foodora får kritik från Arbetsmiljöverket

LÄS MER:SAS strejken över – men flygen från Landvetter påverkas ändå

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

ANNONS