För en vecka sedan avslöjade GP att kommunen beställt in krishjälp av JKL och andra pr-byråerna för en halv miljon i samband med Uppdrag gransknings program om fastighetsmässan i Cannes.
Mönstret går igen från andra kriser. Caremaskandalen. Telias affärer i Uzbekistan. Prioritet Finans. Avslöjanden är goda affärer för pr-konsulterna.
För fem år sedan noterade pr- och kommunikationsbyrån Prime att efterfrågan på krishjälp blivit så stor att det var dags att låta det bilda ett eget affärsområde. I dag har byrån ett journummer som kunder kan ringa dygnet runt om det hettar till.
Charlie Stjernberg är kriskommunikationsspecialist. Han började på Prime 2006.
- Då hade vi två krisuppdrag. Nu har vi mellan 80 och 100, berättar han.
Och det finns inget som talar för att efterfrågan kommer att minska.
När Prime under förra året lät ett undersökningsföretag fråga ett antal börs-vd:ar hur de såg på riskerna för en kris, svarade närmare hälften att de bedömde att den ökat. Bara 15 procent såg en minskad risk.
Charlie Stjernberg tror att ett förändrat medieklimat är en anledning. Nätpubliceringar har gjort att tempot ökat, och med det kraven på snabba svar.
Men det är faktiskt de egna kunderna vd:arna är mest rädda för. Kritiska inlägg på till exempel Facebook kan snabbt få extremt många delningar och bli till en kris ett företag måste hantera.
JKL kan inte ge något mått på hur stor del av verksamheten som handlar om kriskommunikation. Anna Grönlund Krantz, byråns Stockholmschef, säger att man ofta har långa relationer med sina kunder och innehållet i rådgivningen kan variera. På Prime, berättar Charlie Stjernberg, jobbar tre av omkring 120 medarbetare med kriser på heltid.
De flesta i branschen jobbar alltså med annat. Som att hjälpa företag och andra uppdragsgivare att få ut sitt budskap eller förmedla en positiv bild av den egna organisationen.
Och även på den typen av tjänster ökar efterfrågan enormt.
Enligt branschorganisationen Precis var byråernas samlade intäkter 800 miljoner kronor 2002. Tio år senare hade det stigit till 1,8 miljarder. De fem stora i branschen – Kreab, JKL, Prime, Hallvarsson & Halvarsson och Springtime – visar alla samma utveckling, med långt mer än fördubblad omsättning på åtta till tio år.
- Vikten av god kommunikation har ökat. Och det är tuffare att nå fram och att få sina frågor förklarade, säger Kaj Flick, generalsekreterare branschorganisationen Precis.
Parallellt med pr-byråernas tillväxt krymper, kämpar många medier med krympande resurser. Kaj Flick tycker inte att det är ett problem att det blir fler kommunikatörer. Men han tycker att det är bekymmersamt att det blir färre journalister, som sållar i informationsfloden och granskar budskapen.
- Det är bra om pr värderas av någon som är oberoende, säger han.
Charlie Stjernberg på Prime säger att han blir lika förvånad varje gång det dyker upp ett fall av så dålig rådgivning som det JKL gav till fastighetsdirektören i Göteborg. Hans tes är att "ingen annan kommer att träda in till ens försvar" när man blir granskad – därför är det bästa att svara på frågorna, rakt upp och ned.
- Det blir inte bättre av att försöka krypa. Det finns så många exempel på att det inte funkar.
I efterspelet till Uppdrag gransknings program fick Bostadsbolagets vd Bertil Rignäs sparken. Bland annat för att han inte hanterat krisen på ett bra sätt. Och efter att GP avslöjat innehållet i de råd fastighetskontoret fått från JKL har fastighetsdirektören försvarat sig med att hon aldrig följt råden.
Anna Grönlund Krantz, partner och Stockholmschef för JKL, vill inte spekulera i vilka konsekvenser det som hänt kommer att få för dem. Men hon säger att hon tycker att den situation som uppstått är tråkig.
- Vår rådgivning syftade ju till att vara behjälplig för kunden. Och det har ju inte riktigt blivit resultatet.
