Hittills i år har svenskarna sålt av aktiefonder för 16,4 miljarder kronor, det största tappet sedan vi började fondspara på 1980-talet. Det är främst de som är i pensionsåldern som säljer av sina fonder för att använda pengarna, enligt Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank:
- Det är ju de som ska sälja och använda pengarna till Kretaresor eller golfutrustning. Tidigare år har deras utflöde kompletteras av att unga människor har satt in pengar. Men de yngre, som i sparvärlden betyder de som är 40-55 år, har inte samma utrymme att spara som tidigare.
Men för dem som har möjlighet att spara finns flera alternativ som kan vara värda att jämföra med aktiefonderna innan man bestämmer sig. Ett råd är att tänka sig sitt sparande i olika boxar.
• Det kortsiktiga sparandet som kan användas som buffert om något händer, eller till resan nästa sommar.
• Sparandet på mellanlång sikt, till en resa om några år eller till barnens körkort.
• Och till sist det långsiktiga sparandet, pengarna du ska leva på när du går i pension.
- Ska du använda pengarna det närmaste året ska du ha dem på ett bankkonto, så du vet vilket värde de har och kommer i väg på den där resan nästa sommar, säger Claes Hemberg.
- Det svåra är det här medelsparandet, pengarna du ska ha om tre till fem år. Man vill inte bara ha det på kontot men man vill inte ta så mycket risk heller. Där ska man absolut ha olika tillgångsslag och rätt mycket i räntesparande, säger Gunilla Nyström, privatekonom på SEB.
Men för det långsiktiga sparandet rekommenderar de privatekonomiska rådgivarna att du tar en högre risk, för att ha chans till bra avkastning på sikt. Och det finns alternativ till de traditionella aktiefonderna, alternativ som inte behöver vara krångliga och konstiga. För några år sedan fanns inga fonder för privatpersoner som ville placera pengar i exempelvis råvaror.
- Men nu finns fonder för de olika tillgångsslagen och också fonder där du som kund väljer en risknivå och sen placerar banken åt dig. Om du väljer ett alternativ med medelhög risk kan du få en mix av placeringar i olika tillgångsslag, säger Gunilla Nyström.
Långa räntefonder är det minst riskfyllda alternativet, särskilt om du väljer en fond som förvaltar svenska statsobligationer.
- Sen ökar risken om man väljer mer brett. Alla statspapper från andra länder bär ju någon form av risk, med tanke på valutasvängningarna, säger Gustaf Rentzhog, vd för den finansiella rådgivaren Söderberg & Partners.
När det svajar på börsen pratas det ofta om att råvaror är ett säkrare alternativ, men så behöver det inte nödvändigtvis vara, säger Claes Hemberg:
- Råvaror går ofta bra när det blir börsoro, men går sedan tillbaka när oron tar slut. Det finns typiska krisfonder och krisvaror. Och priserna på råvaror kan svänga två gånger så mycket som läget på börsen. Det är synd om sparare lämnar börsen och tror att de väljer något lugnt - men får det dubbelt så svängigt.
Gunilla Nyström tycker att det är bra att dela upp sitt sparande, ha en del på börsen och en del i fonder som placerar i andra tillgångsslag, som räntor, råvaror, fastigheter, valutor med mera. Du får kanske inte en högre avkastning över tid, men du får en jämnare resa än om du är beroende av svängningarna på en marknad.
- Vitsen med att inte bara satsa på aktiefonder är att de andra delarna av sparandet kan utvecklas på ett annat sätt än aktiekurserna. Exempelvis vissa råvaror, som insatsvaror till industrin, påverkas visserligen av konjunkturen, men är inte riktigt i samma tidsfas som aktier. Och exempelvis guld är ju en råvara som blir tillflyktsort när börs och konjunktur skakar. Det är viktigt att förstå att det här är ett sätt att dra ner risken. Det kan ge en lugnare utveckling och en annorlunda utveckling än om man bara sparat i aktiefonder, säger hon.
Det kanske de frågar på banken. Men hur ska du veta vilken risk du är beredd att ta?
- Vi brukar prata om en termometer, en skala upp till 7. Grönt längst ner är låg risk och mindre avkastning. Det gäller att se var på skalan jag vill ligga När man pratar om minskad risk så handlar det ju om att minska svängningarna i avkastningen, att sprida sina risker, säger Gunilla Nyström.
- Vi försöker översätta det till pengar, och prata om förlustrisken på ett år i kronor. Hur mycket kan jag riskera att förlora? Det kan alla ta till sig, säger Gustaf Rentzhog, vd för den finansiella rådgivaren Söderberg & Partners.
