Du har pekat på att det finns behov av ny kunskap om ledarskap i takt med att vårt samhälle förändras, på vilket sätt?
– En sak som påverkar hur man kan och bör leda är den informationstillgänglighet som finns nu. Tidigare så hade cheferna ett kunskapsövertag, de anställda jobbade med sina arbetsuppgifter och chefen hade ansvaret för vad som skulle göras. I dag jobbar man mycket mer med team av medarbetare som styr sig själva och behöver en chef mer som en coach, eller någon som följer upp hur det går men som inte direkt arbetsleder så mycket. Det har mycket att göra med teknologin, allt finns på nätet och alla har tillgång till kunskap. Den tilltagande globaliseringen har också gjort att man gått från att jobba lokalt till att kanske arbeta i ett internationellt företag och ha kontakt med kollegor som är utspridda över hela världen.
Är det svårare eller lättare att vara chef i ett sådant samhälle?
– Det är ett annat sätt att leda på. Att leda genom att ha ett kunskapsövertag är svårt i dag, särskilt om man leder personer som är kunskapsarbetare och specialister på det de håller på med. Då kan de ofta mer om arbetet än vad chefen gör. Då måste man leda mer genom att involvera och motivera och få personer att vilja stanna kvar, få dem att trivas. Samtidigt är det förstås så att det fortfarande finns behov av chefer för att verksamheten ska fungera bra, det är inte så att tekniken gör att chefen inte behövs.
Vilka krav kommer att ställas på ledare i framtiden?
– Jag tror att den kommunikativa förmågan är oerhört viktig. Medarbetare i dag vill inte gärna vänta på att chefen kommer med besked, vi lever med ett högt tempo och vill gärna ha tydliga svar i vändande mail. Den sociala förmågan blir också viktigare, många arbetsplatser blir allt mer heterogena med en helt annan mångfald, man jobbar med unga, gamla, män, kvinnor, olika etniciteter. Personalomsättningen är även högre, så det handlar också om att lära känna personer på ganska kort tid och få dem att känna sig välkomna. Man kanske inte kommer att leda så mycket genom att vara den som bestämmer och har makten utan man jobbar med ett gemensamt uppdrag som organisationen har. Det kanske kommer att ske en viss förskjutning från att chefen varit en teknisk specialist på något, om man är IT-chef så kan man väldigt mycket om IT-system, till att man blir duktig på de sociala bitarna på arbetsplatsen, som att motivera och lösa konflikter.
Fakta: Stefan Tengblad
Ålder: 53 år.
Bor: I Säve.
Familj: Två vuxna barn och en katt.
Gör: Professor i human resource management vid Centrum för global HRM, som är inrättat i samarbete mellan Företagsekonomiska institutionen och Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Följer mycket idrott och läser böcker på fritiden
Bakgrund: Uppvuxen i västra Göteborg och har jobbat tio år som professor vid Högskolan i Skövde.
Finns det risk för att chefen får för låg kunskap om själva arbetet om man fokuserar för mycket på de sociala och kommunikativa delarna?
– Det finns en risk om cheferna får för låg kunskap kring den verksamhet de styr. Jag tror att chefen fortfarande behöver verksamhetskunskap så att man förstår vad som pågår, men jag menar att det nästan är ännu viktigare med den sociala förmågan om man samtidigt kan se till att teamen har verksamhetskunskapen. Men det är inte lätt att som chef hoppa in i vilken verksamhet som helst bara för att man har den sociala förmågan. På samma sätt kan en viss utbildningsbakgrund ge ett körkort som gör att man kan agera i en viss sektor. Men att man har körkort betyder inte per automatik att man är en bra bilförare, man måste öva på det här med ledarskapet inom ramen för verksamheten. Det handlar delvis om att skapa förtroende i sin chefsroll, att medarbetarna känner att chefen ändå är har kompetens inom sitt område.
Du har forskat kring hur man skapar resilienta, det vill säga anpassningsbara och därmed motståndskraftiga bolag. Vad krävs för att ett företag ska klara sig igenom den pågående krisen?
– Det är svårt nu när efterfrågan har försvunnit helt eller delvis för många. Man kan säga att det är tre områden som kännetecknar ett resilient bolag: en ekonomi som är stark, att man har stark lönsamhet som ett utgångsläge och att man har likvida medel och lite buffert för att klara en nedgång. Det andra handlar om att man har teknik och tekniska resurser. Man har en attraktiv produkt som är efterfrågad av kunderna, effektiv produktion och fungerande leverantörskedjor. Det tredje handlar om sociala resurser, relationen till de anställda. Att de är lojala och engagerade. Det gäller även relationen till kunder, leverantörer och samarbetspartners. Man behöver även ha en god relation till ägare och finansiärer, om man måste ta nya lån eller göra en nyemission. Inte minst är även relationer till det omgivande samhället viktiga, kanske är man en stor arbetsgivare i en region och kan få stöd från kommun eller stat, eller så har man lojala kunder som inte vill sluta vara kunder.
Vad kännetecknar svensk arbetsorganisation och ledarskap?
– Det som särpräglar svenskt och skandinaviskt ledarskap är det man kallar demokratiskt ledarskap. Det utarbetades i USA på 40-talet och infördes mycket i svenskt arbetsliv under 70-talet. Det bygger på att medarbetarna ska vara involverade i beslutsfattande och arbeta mycket självständigt. I dag kommer det mycket trender inom ledarskap till Sverige från andra länder, men fortfarande har vi en hög grad av grupporganisering och förhållandevis lite av arbetsledare och förmän som bestämmer vad alla ska göra varje dag.
Har det varit en bra linje för Sverige?
– Svenskt arbetsliv har en hög produktivitet och i vissa sektorer är den imponerande hög. I till exempel detaljhandeln är produktiviteten mycket högre i Sverige än i nästan alla andra jämförbara länder. Vi har ett högt välstånd i förhållande till hur många timmar vi arbetar, i många länder som är rikare än oss så jobbar man även fler timmar per dag.
Stefan Tengblad om…
… vad HRM egentligen är
Det är alla ansvarsområden som finns kring en personalfunktion, från hur man attraherar personal till hur man hanterar att de ska sluta och ersättas och allt däremellan som kompetensutveckling, lönesättning och frågor kring arbetsmiljö.
… Svenskt ledarskap
Jag har gjort en del intervjuer med personer som jobbar i Tyskland. Där förväntar man sig många gånger att chefen har koll på vad alla gör och vet vad som ska göras, det behöver man själv inte tänka så mycket. I Sverige har inte chefen den typen av kontrollerande funktion.
… effekterna av coronapandemin
Jag är optimist i den mån att jag tror vi kommer att gå tillbaka till ett normalläge igen. Samtidigt kan kanske problemen kvarstå länge för många branscher, med ökad osäkerhet. Det kan bli en lågkonjunktur men de goda tiderna kommer att komma tillbaka, frågan är bara när de gör det.
