Hundrasjuåringen som snart måste flytta

– Våra föräldrar tyckte att det varen bra pensionsgrej för mig ochbrorsan att vi ägde fastigheten, sägerPaul Gyllström, 63, som driverföretaget ihop med brodern DickGyllström, 64.

Bröderna tog över från pappaRichard år 2002. Redan 1975 hadeRichard märkt hur hyrorna sköt ihöjden i centrala stan. Han insåg attenda sättet för firman att vara kvarvar att köpa fastigheten. Och baranågra månader senare fick familjenchansen. När fastigheten bjöds uttill försäljning slog de till och köpteden för en miljon kronor.

– Pappa fick sälja en Mercedeshan köpt begagnad för att ha rådmed handpenningen. En miljon kronor var väldigt mycket pengar 1975, påminner Paul Gyllström.

VÄRDET PÅ FASTIGHETEN i dag?Gissningsvis runt 40 miljonerkronor. Så tack vare de framsyntaföräldrarna Richard, 83, och Berit, 84, har sönerna Gyllström nu enlysande pensionsförsäkringi formav en fastighet i centrala Göteborgmed cirka 1 000 kvadratmeter kontorsyta.

I dag hyr plåtslagarfamiljen utkontoren till en brokig skara hyresgäster:Freudianska föreningen, it-företagetSoftware Skills, LOHK:sarkitektkontor och Cindhair somsäljer löshår.

DICK OCH PAUL är fjärde generationeni familjeföretaget, som har funnitsända sedan 1911. Dåstartadebrödernas farfars far Oskar Gyllströmplåtslageri påStora Nygatan13 ihop med Oskar Lindskog.Oskar Gyllströms son – somocksåhette Oskar – utvandrade tillUSA och lyckades bra i Chicago, därhan ritade plåtventilationer. Mennågon gång på1930-talet fick hanett brev från sin far, med budskapetatt det var dags att komma hem tillGöteborg och ta över firman.

– Och dågjorde han det! Trotsatt familjen levde ett gott liv i USA,hade bra jobb och hade köpt sin förstaT-Ford, så de åkte hem till Göteborgoch ”knödde” ihop sig i en tvåai Gårda, berättar Paul Gyllström.

– Han kände ansvaret när pappankallade. Så var det på den tiden.

Exakt varför ”Oskar II” kalladeshem är oklart, men troligen föratt partnern Lindskog hade avliditoch kanske började ”Oskar I” bli förgammal för det hårda jobbet somplåtslagare.

EFTER OSKAR GYLLSTRÖM II togsonen Richard – Pauls och Dickspappa – över verkstaden och mammaBerit skötte kontoret. Brödernabörjade i firman i 17–18-årsåldernoch har alltså arbetat ihop med sinaföräldrar hela sina vuxna liv, någotsom skapat starka familjeband. Menjobbet är krävande och tufft, oftautomhus på kalla tak, krypande påknäna.

– Arbetet tar hårt på kroppen.Pappa höll på ända tills han var 67,men då lade han av helt plötsligt!En fredag sa han: ”Mamma och jagkommer nog inte in på måndag”.Och så blev det.

I dag gör firman alla slags plåtarbetenoch har lagt många tak i centralastaden, men också utvecklaten förkärlek för specialjobb, till exempelinredningar av restauranger.

– Vi har gjort Hedlunds Fiski Saluhallen, helt i mässing, ochäven Barrique på Berzeliigatan ochTvinky på Andra Långgatan, berättarPaul, som ofta får fria händerutifrån en idé.

– Folket bakom Tvinky ville haen industrikänsla. Jag ritade ochplockade och helt plötsligt hade vien schyst miljö med mycket stål,beslag, zinkdisk, zinkornament ochfotstöd.

Ett undertak i NK:s nya entréoch köksattiraljer till svenska kocklandslagetstår också i orderbokenjust nu, liksom ett vattenspel frånHotell Liseberg Heden som ska renoveras.

MEN SNART TACKAR bröderna försig, säljer fastigheten och ger bortfirman till de anställda.

Ger bort!?

– Ja, i stort sett, de ska få ett oerhörtgynnsamt avtal, en chans förlivet. Min bror och jag hade ju turenatt få ta över firman från våra föräldrar,men vi har inga barn som ärintresserade av att ta över. Då kännsdet rätt att våra killar i firman taröver, de har varit med oss så länge,säger Paul.

Så nu letar man nya lokaler iHögsbo eller Sisjöns industriområde.

Vad ska då göras åt det tristafaktum att nästan alla hantverkareförsvinner från Göteborgsinnerstad?

– Jag tror inte det finns nån lösning,hyrorna är för höga. Vi harju förmånen att själva kunna bestämmahur mycket vi vill betala ihyra. Om vi hade varit tvungna attbetala marknadsmässig hyra, hadevi inte funnits kvar här, säger PaulGyllström.

Mats Fahlgren