Vem tar notan på restaurangen? Det är en vanlig fråga som synliggör könsroller och stereotyper i heterosexuella parrelationer. En fråga som många kan relatera till och många har olika åsikter kring.
I en undersökning från Kantars Sifopanel, på uppdrag av Swedbank, som publicerades förra veckan är det klart att ekonomi i parrelationer kan vara en het potatis.
Undersökningen visar på att 72 procent av dem som lever tillsammans tar gemensamma privatekonomiska beslut. De par som har separata ekonomier bråkar oftare än de som har gemensam ekonomi, enligt undersökningen.
I Sverige är det enligt undersökningen 36 procent av de par som lever ihop som har helt gemensam ekonomi. 56 procent har delvis gemensam ekonomi och 7 procent har helt separat ekonomi.
Vem tar notan?
I veckan avsnitt av SVT:s Ekonomibyrån var tre gäster inbjudna för att diskutera ekonomi i parrelationer. Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Ica-banken, Anna Bennich, psykolog och Isabella Löwengrip, entreprenör.
I inledningen av programmet pratade gästerna om vem som ska betala restaurangnotan.
– På de dejter jag har varit har jag inte ens tagit upp min plånbok och det kan skapa en väldigt jobbig situation när notan kommer in på bordet, sade Isabella Löwengrip.
Upp till var och en
Hon berättar sedan att hon kör på samma tysthetstaktik som ”när man sitter i ett möte”.
– Det kan vara fem minuter när man ser servitören som kommer fram och ser om man är redo, aldrig i livet.
De andra gästerna hade inte samma åsikt. Magnus Hjelmér tyckte att man ska splitta notan och Anna Bennich menade på att det är upp till var och en.
”Traditionellt lagd”
För Isabella Löwengrip handlar det om att upprätthålla en gentlemannatradition. Hon menar också på att ekonomin fördelas på andra sätt i hennes hushåll.
– Jag är ganska traditionellt lagd. Jag tycker att en man ska hålla upp dörren, dra ut stolen, hjälpa till med väskorna, betala notorna när man är på restaurang, säger hon och fortsätter.
– Om man tar notorna så kanske jag betalar något annat. I vår relation skulle jag aldrig ta fram mitt kort när jag äter men jag storhandlar två gånger i veckan.
Swebanks ekonomitips i en relation
Fördela ekonomin på ett jämställt sätt. Det ger inte bara lika förutsättningar förbåda att kunna bygga en ekonomi med ett sparande man känner sig trygg med, utan minskar också konflikter om pengar.
Skiljer det i lön bör den som tjänar mer också betala mer av de gemensamma utgifterna.
Glöm inte att inkludera småutgifterna i den gemensamma ekonomin.
Om den ena arbetar deltid under småbarnsår behöver man ta hänsyn till det i ekonomin. Det påverkar även ekonomin på lång sikt, pensionen kommer bli lägre.
Den som jobbar heltid kan då sätta över pengar till den andra pension, i ett sparande eller genom att föra över pensionsrätter.
Juridiska dokument är viktiga för en trygg privatekonomi. Till exempel samboavtal om man flyttar ihop och äktenskapsförord om man gifter sig.
LÄS MER:Varningen – om du skatteplanerar åt barnen
LÄS MER:Skatten sänks – så vill göteborgarna spendera sina extra pengar
