Nyheten i korthet
• Den genomsnittlige svensken bor i ett fristående hus med 42 kvadratmeter per person, enligt en rapport från SCB. Men skillnaderna är stora beroende på ålder, boendeform och ekonomi.
• En majoritet av svenskarna bor i hus medan hyresrätt är den vanligaste upplåtelseformen bland dem som bor i lägenhet.
• Ekonomiska förutsättningar spelar en stor roll i boendeval och skapar skillnader där vissa hushåll är trångbodda medan andra överkonsumerar bostadsyta.
Den här sammanfattningen är skriven med stöd av AI-verktyg från OpenAI och har granskats av GP:s journalister. Läs vår AI-policy här.
De allra flesta svenskar bor i hus. Enligt SCB:s rapport ”Boende i Sverige” har ungefär hälften av svenskarna ett fristående hus som sitt hem. Fem miljoner svenskar delar på knappt två miljoner hus.
Bland de som bor i lägenhet är hyresrätt den vanligaste upplåtelseformen – 2,7 miljoner svenskar bor i hyresrätt. Jämfört med de 1,9 miljoner som bor i bostadsrätt.
Det finns stora skillnader i hur svenskarna bor – både när det kommer till geografi, ålder eller familjekonstellation.
Men en trend går oftast igen: Man vill ha det som andra.
Att äga sitt hus är det vanligaste
Martin Grander jobbar på Malmö Universitet, där han är biträdande lektor på institutionen för urbana studier. Han menar att det är vanligt att personer vill bo nära andra som på olika sätt liknar en själv – eller befinner sig i samma fas av livet.
– Det ser man på till exempel barnfamiljer. Folk får barn och helt plötsligt ser dom på bostadsmarknaden på ett helt nytt sätt. Samma med studenter, fast där kanske man prioriterar nattliv och sociala aspekter snarare än bostadsyta och grönområden, säger han.
En annan avgörande faktor till hur vi väljer att bo är pengarna. Det finns stora skillnader mellan vilka valmöjligheter olika personer har kring boendet, oftast kopplat till hur mycket pengar de har.
– Ekonomiska förutsättningar ligger i grunden, hur mycket pengar man har blir ett ramverk för vad man kan välja. Vi har en bostadsmarknad där alla inte kan välja, många får ta det man kan få, säger Grander.
Bor vi större än i andra länder?
– Ja. Sett till yta så har vi ganska mycket jämfört med andra. Samtidigt har vi också en hög trångboddhet.
Hur går det ihop?
– Det handlar om att vi har så olika ekonomiska positioner. De som har pengar har möjlighet att få en bostad med mycket bostadsyta, medan de hushåll som inte har möjlighet att välja får sämre förutsättningar. Trångboddhetsfenomenet är väldigt koncentrerat till hushåll med lägre inkomster. Och samtidigt har vi en annan del av befolkningen som överkonsumerar bostadsyta.
Att genomsnittet för bostadsyta blir relativt högt beror alltså i alla fall delvis på att vissa bor väldigt stort. Enligt Martin Grander är det inte heller alltid helt frivilligt att bo stort – det finns mekanismer som gör att vissa bor kvar i stora bostäder, trots att de kanske egentligen hade velat bo på ett annorlunda sätt.
– Generellt sett har vi en väldigt hög boendekvalitet, de allra flesta bor i schyssta förhållanden. Men det finns en viss problematik med att vi överkonsumerar yta. En del äldre bor kvar i sina villor trots att dom bostäderna inte längre är ändamålsenliga. Och de handlar inte bara om yta, utan det kan vara att man är bilberoende eller har trappor till exempel. Men det finns problematik med att flytta. Man kanske inte har lån längre och att flytta till en mindre lägenhet skulle innebära ett dyrare boende. Man brukar prata om asset rich men income poor, man kanske har ett hus som är värt pengar men man har inte så stora inkomster. I det läget blir alla flyttar dyra, säger han.
Finns det några lösningar?
– Det är rätt knepigt, för det handlar om finansieringen. En del kommuner hjälper till med att hitta mer ändamålsenliga bostäder och erbjuder flytthjälp till äldre och så vidare. Men det här med att det innebär en ökad boendekostnad är svårt att göra någonting åt.
Artikeln fortsätter under bildspelet.
Britt Tomas, 84
Drömmer du om något annat boende?
– Nej, jag drömmer inte om någonting längre. Vi har ett bra och ombytligt liv, åker till Kroatien ganska ofta. Men om du frågar mig om hyran så tycker jag att det är sanslösa höjningar.
Har du funderat på att köpa ett boende?
– Det har jag gjort, för ibland har det känts som att jag kastat massa pengar i sjön. Samtidigt är jag inte avundsjuk på dagens unga, de lånar och blir skuldsatta för livet. Jag får nog vara tacksam för att jag levt under de goda åren här på vår jord.
Lina Wirehag Nordh, 42
Drömmer du om något annat sorts boende?
– Vi har gjort det, ett hus i så fall. Men just nu är vi ganska nöjda. Dels på grund av ekonomi, men kanske framför allt för att barnens skola är bra. Att bo i stan ger närhet och flexibilitet. Sedan har vi föräldrar som bor på andra sätt, dit man kan åka och gå i skogen eller bada i havet.
Evangelos Bourelos, 41
Andrea Ramazzina, 29
Om du jämför Göteborg och Stuttgart, vilken stad är bäst att bo i?
– Tyvärr får jag säga Stuttgart. Men jag bodde i Göteborg främst under pandemin och då var det ju inte så roligt någonstans.
Klara Angawa, 25
Hur vill du att ditt nästa boende ska vara?
– Jag vet inte... men kanske en tvåa någonstans med lite fler träd. Det är skönt att bo centralt också, men det är lite för lite skog.
Hur svenskarna väljer att bo förändras också över tid. Och enligt Martin Grander är en av de större trenderna att förutsättningarna blir alltmer olika mellan olika grupper i samhället.
– Vi ser ju en trend där bostadsmarknaden glider isär. Vi har en trångboddhet med hushåll med låg inkomst, utlandsfödda och så vidare. Samtidigt som vi har dem med starkare ekonomi som bor större och större. Nu får vi se hur den kris som ändå pågår kommer att falla ut, men i det långa loppet tror jag inte det kommer att leda till några tydliga förskjutningar.
Ofta bor man som minst när man är mellan 20-29, vad beror det på?
– Jag skulle nog säga att det har mest med att man har en stark vilja att flytta. Det kan visserligen vara fördelaktigt att bo kvar hemma, de flesta tar inte betalt av sina barn. Samtidigt om man frågar unga personer så är det en stor grej att få sin egna bostad, det är en fantastisk period i livet som lägger grunden för framtiden. Då kan man tänka sig att bo trångt eller i andra hand. Vissa delar är tufft och svårt, men många upplever det också som en stor frihet, säger Grander.
Unga vuxna kommer behöva mer hjälp
Men Sverige är också ett av de länder i EU där unga flyttar hemifrån tidigast. En kultur där det är förväntat att flytta tidigt kan också göra att unga accepterar vissa tillkortakommanden i det första boendet.
Men varför flyttar vi ut tidigare än andra? Martin Grander tror att det handlar om hur hela det svenska samhället varit uppbyggt.
– Historiskt har vi haft mycket bostäder, politiskt har man sett till det för att vi ska kunna lämna föräldrahemmen. Det har bidragit till en kultur där man flyttar ut tidigare. Men det har också med hela den svenska välfärdsstaten att göra, i andra länder finns mer av generationsboenden där man stannar och tar hand om familjen. Här har vi ett omfattande välfärdssystem så man ska inte behöva tänka så, säger han.
Vad kan man säga om framtiden?
– En trend är nog att vi kommer att försöka hjälpa unga vuxna att köpa sitt första boende i högre utsträckning än idag. Exakt hur får vi se, men jag tror att det kommer att öka i någon form. En annan trend är det här med delat boende, co-living och co-housing. Men det är inte kollektiv som när vi tittar på Moodysons ”Tillsammans”, utan mer modernt och anpassat efter dagens finansiella system. Vi ser redan nu exempel med väldigt små rum men där man delar gemensamma ytor. Jag tror vi kommer att få se mer av den typen av lösningar.
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Alexander Piauger blickar ut i den finansiella världen och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
