Franska viner, 1995
Frankrike har provsprängt kärnvapen i havet vid Franska Polynesien sedan 1966 - med svåra skador både på miljö och människors hälsa på öarna som resultat. När dåvarande presidenten Jacques Chirac 1995 deklarerade att Frankrike skulle genomföra nya test i regionen fick världen nog och en stor global bojkott mot franska viner drogs igång - en protest många svenskar deltog i. Frankrike genomförde dock det planerade kärnvapenprovet, innan de 1996 för gott la ner sina provsprängningar. Det ska dock ha varit beslutat redan innan den kraftiga bojkotten.
I våras röstade den franska senaten igenom ett erkännande av konsekvenserna av de totalt 196 provsprängningarna i regionen och lovade att underhålla, sanera och övervaka de aktuella platserna.
Fotnot: I en tidigare version av den här texten stod det att bojkotten fick Frankrike att sluta med sina provsprängningar 1996. Det beslutet ska dock ha tagits av Frankrike tidigare.
Arkivbild: AP Photo/Kamil Zihnioglu
I våras röstade den franska senaten igenom ett erkännande av konsekvenserna av de totalt 196 provsprängningarna i regionen och lovade att underhålla, sanera och övervaka de aktuella platserna.
Fotnot: I en tidigare version av den här texten stod det att bojkotten fick Frankrike att sluta med sina provsprängningar 1996. Det beslutet ska dock ha tagits av Frankrike tidigare.
Arkivbild: AP Photo/Kamil Zihnioglu
Sydafrikanska varor, 1980-talet
Apartheid-lagarna infördes i Sydafrika redan 1948. Befolkningen delades upp i vita och "ickevita" och den vita ledningen bestämde sedan på vilka utvalda ställen svarta och asiater fick bo, vilka jobb de fick ha och vilka bänkar de fick sitta på samtidigt som man stiftade lagar om att ingen fick gifta sig över "rasgränserna" FN protesterade mot systemet redan på 50-talet samtidigt som mindre bojkotter och protester runt om i världen drogs igång. På 80-talet tar flera länder, däribland Sverige, beslut om att bojkotta sydafrikanska varor. 1987 utlyser FN också oljesanktioner mot Sydafrika - ett hårt slag för regimen som saknar egna större oljereserver. 1990 börjar den sydafrikanska ledningen avskaffa apartheid-lagarna och släpper den fängslade oppositionsledaren Nelson Mandela - som 1994 vinner valet och blir landets första svarta president.
Arkivbild: AP Photo/John Parkin
Arkivbild: AP Photo/John Parkin
Franska viner, 2003
I mars 2003 går den USA-ledda koalitionen in i Irak och inleder sin "Operation Iraqi Freedom" med syfte att avsätta Iraks president Saddam Hussein och ta ifrån landet dess förmodade massförstörelsevapen. Frankrike protesterade mot operationen och la in sitt veto i FN:s säkerhetsråd. Det upprörde USA, som drog igång en kännbar konsumentbojkott mot franska viner. Hängivna supportrar till den amerikanska presidenten George W Bush kom också på ett nytt namn för pommes frites, french fries på engelska – nämligen freedom fries, för att ta avstånd från Frankrike. Bojkotten sved hos franska vinproducenter - men någon större framgång kan den inte sägas ha fått. Frankrike gick inte med i Irak-koalitionen, inga massförstörelsevapen hittades och det som skulle bli en snabb avväpning slutade i en långdragen "stabiliseringsperiod" där den sista amerikanska soldaten lämnade Irak 2011.
Collage: AP Photo/Lisa Nipp och Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / SCANPIX
Collage: AP Photo/Lisa Nipp och Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / SCANPIX
Arla i Mellanöstern, 2006
I september 2005 publicerar danska Jyllands-Posten 12 satirteckningar på profeten Muhammed - som enligt stora delar av Islam inte får avbildas alls. Många muslimer i Danmark, och Sverige, upprörs av publiceringen och protesterna sprider sig snart till Mellanöstern. I början av 2006 bojkottar 14 länder i Mellanöstern och Nordafrika den dansk-svenska mejerijätten Arla, på grund av just den danska kopplingen.
Fjorton länder i Mellanöstern och Nordafrika bojkottar Arla Foods produkter i protest mot Muhammed-teckningarna i Jyllands-Posten. Eftersom årsomsättningen på marknaden i området är drygt 3,7 miljarder kronor beräknas bojkotten kosta 10 till 12 miljoner kronor om dagen.
Den värsta ilskan lägger sig dock snart samtidigt som Arla skickar ut lokala säljare till de bojkottande butikerna för att reda ut de många överdrifter och rykten om Arla och Danmark som florerar i regionen. I december 2006 är Arlas försäljning i regionen tillbaka på 60 procent av vad den var innan bojkotten. Totalt hade bojkotten då kostat Arla en halv miljard kronor.
Fjorton länder i Mellanöstern och Nordafrika bojkottar Arla Foods produkter i protest mot Muhammed-teckningarna i Jyllands-Posten. Eftersom årsomsättningen på marknaden i området är drygt 3,7 miljarder kronor beräknas bojkotten kosta 10 till 12 miljoner kronor om dagen.
Den värsta ilskan lägger sig dock snart samtidigt som Arla skickar ut lokala säljare till de bojkottande butikerna för att reda ut de många överdrifter och rykten om Arla och Danmark som florerar i regionen. I december 2006 är Arlas försäljning i regionen tillbaka på 60 procent av vad den var innan bojkotten. Totalt hade bojkotten då kostat Arla en halv miljard kronor.
Nestlé 1977 och framåt
1974 publicerar den brittiska hjälporganisationen War On Want rapporten The Baby Killer - bebisdödaren. I den beskrivs hur bland annat Nestlé på 70-talet började uppsöka fattiga mödrar både på sjukhus och i hemmet för att ge dem gratisprover på bröstmjölksersättning och sälja in den egna produkten som på sikt bättre än bröstmjölk för bebisen. När barnen blivit vana vid ersättningen, och kvinnornas amning stannat av, var Nestlés produkter dock inte gratis längre. Resultatet blev att fattiga kvinnor blandade ut den dyra ersättningen med vatten, inte sällan smutsigt sådant – och många barn dog eller skadades allvarligt av näringsbrist.
Den första större konsumentbojkotten mot Nestlé utlystes i USA tre år senare, 1977 - och spreds sedan över världen. 1979 tar Världshälsoorganisationen WHO fram en uppsättning regler för hur ersättning får marknadsföras i utvecklingsländer. Det tar några år men sedan börjar Nestlé följa de nya riktlinjerna och 1984 upphör bojkotten. Redan 1987 kommer dock rapporter om att det schweiziska konglomeratet börjat bryta mot reglerna och "översvämmar" vårdinrättningar med gratisprover på ersättningsmjölk, enligt organisationer som arbetar för amning. Året därefter återupptas därför bojkotten - och den fortsätter än idag. I Sverige står bland annat Vårdförbundet bakom bojkotten mot Nestlé.
Den första större konsumentbojkotten mot Nestlé utlystes i USA tre år senare, 1977 - och spreds sedan över världen. 1979 tar Världshälsoorganisationen WHO fram en uppsättning regler för hur ersättning får marknadsföras i utvecklingsländer. Det tar några år men sedan börjar Nestlé följa de nya riktlinjerna och 1984 upphör bojkotten. Redan 1987 kommer dock rapporter om att det schweiziska konglomeratet börjat bryta mot reglerna och "översvämmar" vårdinrättningar med gratisprover på ersättningsmjölk, enligt organisationer som arbetar för amning. Året därefter återupptas därför bojkotten - och den fortsätter än idag. I Sverige står bland annat Vårdförbundet bakom bojkotten mot Nestlé.
