Snart kan du 3D-printa dina kläder hemma

Långsamt, i lager efter lager, printar maskinen ut det elastiska nylonmaterialet. 2 000 timmar senare skådar världen den allra första klädkollektionen helt utskriven på 3D-printrar.

Kollektionen skapades i våras av designstudenten Danit Peleg från Shenkar College i Israel, som en del i hennes examensarbete. Plaggen i intrikata spetsmönster och tredimensionella strukturer, är knappast något vi lär kunna köpa i butik inom någon överskådlig framtid. Men den visar att något avgörande är på väg att hända med sättet vi producerar kläder på.

- Varje år utvecklas skrivarna och blir snabbare och mer sofistikerade. Tittar på vi utvecklingen av PC:n till exempel, hade vi för 20 år sedan aldrig kunnat ana att vi en dag skulle ha fullfjädrade datorer i fickan. Det är samma sak med 3D-printing: det känns som science fiction i dag men jag tror att vi kommer att printa våra kläder hemma förr snarare än senare, säger Danit Peleg.

Danit Peleg är inte den första som prövar att 3D-printa kläder. Tvärtom. De senaste åren har designers som Iris Van Herpen och Anouk Wipprecht skapat fantasieggande och skulpturala – och svårbärbara – kreationer i hårda material med hjälp av 3D-printtekniken. Pelegs plagg däremot, är både mjuka och rörliga och är förvånansvärt konventionella i snitt och utförande.

- Jag ville se om det var möjligt att skapa kläder genom att använda en teknik som är tillgänglig för alla, säger hon på sin sajt.

Men amerikanska Electroloom går ännu ett steg längre. De har visat att det även går att tillverka faktisk textil genom en 3D-printliknande metod som kallas elektrospinning.

Metoden för tankarna till hur man gör sockervadd. En vätska sprutas på en mall som till exempel fått formen av ett linne. Mallen placeras inuti ett skåp med ett elektriskt fält inuti. När vätskan sprutas på mallen förvandlas den till små fibrer, som med hjälp av det elektriska fältet drar sig till varandra och formar plagget. Efteråt kan man bara ta loss det färdiga plagget och sätta på sig.

- Kläder har tillverkats på i stort sett samma sätt väldigt länge, med väldigt små förändringar. Och de förändringar som gjorts har varit optimeringar av de nuvarande sätten att massproducera. Vi vill utforska ett område där man kan tillverka och designa kläder efter kundens beställning och på ett mer tillgängligt sätt, säger Joseph White, en av grundarna av Electroloom.

Och det är just möjligheten att anpassa kläderna till bäraren som är nyckeln. Vi lever i en tid där det är hett eftertraktat att vara unik och sätta sin egen prägel på sin klädsel. Men skräddarsytt och specialdesignat är dyrt och exklusivt när det görs med traditionell klädtillverkning. De nya teknikerna bär däremot tanken att custom made ska vara möjligt för vem som helst.

Men viktigast är kanske att komma förbi ett problem som delas av många – att det som massproduceras för genomsnittet inte passar för alla.

Svenska startup-företaget Volumentals senaste projekt ligger helt i linje med den här tanken, fast med glasögon. Nyligen lanserades ett samarbete med Berlinbaserade Mykita med digitalt skräddarsydda glasögonbågar, som sedan skrivs ut på 3D-printer.

- Du går till optikern, 3D-scannar ditt ansikte och en digital 3D-modell av ditt ansikte och bågen kommer upp på en surfplatta. Sedan anpassar man bågen steg för steg till ansiktets form, säger Julia Krantz, kreativ chef på Volumental.

Företagets vanliga fokus är annars skor. I dag jobbar de ihop med flera företag som använder deras teknologi för att 3D-scanna fötter och på så vis erbjuda individanpassade skor till kunden.

- Det handlar om att lösa faktiska problem, säger Alper Ayedemir, en av Volumentals grundare.

Både han och Julia Krantz tror att det är långt kvar innan kläder kan 3D-printas på ett fungerade sätt. Just för att ingen hittills har lyckats göra material som är bättre än de som redan finns.

- 3D-printing är fortfarande i sin linda, säger Alper Ayedemir och fortsätter:

- Om en produkt ska ersätta en annan, räcker det inte att den är lika bra som den gamla, den måste vara 10 000 gånger bättre, säger han.

Electroloom lägger nu allt sitt fokus på att lyckas framställa kläder av material vi känner igen – som bomull och silke – genom sin metod.

Tidigare har man skapat linnen, kjolar och mössor i en blandning av polyester och bomull. Joseph White minns känslan när han och hans kompisar efter mycket experimenterande lyckats skapa sitt allra första plagg hemma i den gemensamma San Francisco-lägenheten. Flera nummer för smått och helt fel i proportionerna.

- Det var fantastiskt att för första gången se något vi gjort och som faktiskt kunde bäras. Vi hade gjort massor av tyg innan detta, men våra maskiner hade inte kunnat göra riktiga plagg. Det vi åstadkom då blev en motivation, men påminde oss också om att vi har en del jobb framför oss för att göra det ännu bättre, säger han.

För det är mycket jobb kvar. Ska vi tillverka våra egna kläder genom 3D-printing eller elektrospinning måste det gå betydligt fortare än det gör i dag.

Electrolooms linnen till exempel, tar runt 14 timmar att spinna ihop. Maskinerna måste framför allt klara helt andra material – för vi kommer inte att bära kläder i plast bara för att sättet de tillverkades på kittlar vår fantasi.

Men potentialen kvarstår, framför allt ur ett hållbarhetsperspektiv. Kan konsumenten printa sina – individanpassade – kläder själv behöver man sannolikt inte köpa lika många, och färre plagg riskerar att bara bli hängande oanvända i garderoben för att de inte passar.

Samtidigt försvinner också flera steg i produktionsprocessen och spill som annars skulle uppstå med traditionell tillverkning försvinner. Joseph White:

- Hållbarhet har alltid funnits med som en tanke med tekniken vi använder. Vi försöker hålla oss borta från alla sorters starka kemikalier när vi skapar material till vår maskin. Och vårt nuvarande prototypmaterial är biologiskt nedbrytbart, även om det är svårt att säga vilka material vi kommer att använda i framtiden.