Jag har vid ett flertal tillfällen tillskrivit kommunen att parken är eftersatt. Oftast utan kommentar. Mot Valåsgatan sitter en relativt ny skylt på svenska/engelska som beskriver parkens historia och en skiss på spegeldammen.
Tyvärr överensstämmer inte beskrivning och verklighet. Dammen och dammutsläpp är sedan flera år överfull med sörja som stinker, även vid lägre temperaturer. Lövkrattning och städning förekommer knappt. Klottret tar över på bänkar och stenhällar.
Man kan bara konstatera att det finns inte längre en ägare, alltså kommunen, som tar ansvar för parkens skötsel. Turister som letar sig hit måste bli besvikna, själv skäms man som boende i området, så eftersatt som det är.
Kan man inte sköta det man äger så borde egentligen parken säljas, men att sälja ett parkområde som inte får exploateras vidare går ju inte.
Men varför kan man inte göra på detta sättet exempelvis: parken är relativt stor med stora gräsytor bland annat mot Valåsgatan. Som nödlösning, stycka av en normalstor tomt upp i nordvästra hörnet av gräsplanen, säg 800 m2. Tillåt en tomtköpare att bygga en villa i samma stil som övriga hus på Valåsgatan.
Inkomsten från den tomtförsäljningen skulle nog kunna ge minst 5 milj. kr i intäkt. Placera dessa pengar i en avkastningsfond som bara får användas för parkunderhåll och upprustning. Parken skulle bli så mycket trevligare, kommunen får öronmärkta pengar varje år till detta ändamål. Parken blir obetydligt mindre, men förhoppningsvis nu med stil och elegans. Ett extrahus skulle inte påverka någonting, bara till det bättre för övriga grönytors skötsel.
Det börjar bli dags för vårt samhälle att börja tänka i nya banor, när parker och andra kommunala inrättningar blir eftersatta. Då får man finna nya finansieringsvägar utan att i större grad behöva förtäta grönytor som är så viktiga för oss alla. Men de måste skötas också.
Dick Sundström