– Här blir det inte roligt att bo, säger Patrik Erixon precis när ännu ett rött hus med vita knutar passerar utanför fönstret.
Tollaren Milo sticker fram huvudet mellan framsätena och gnyr lite i hopp om att få komma ut och springa. Ett gäng kossor vänder huvudet mot pickupen. Patrik Erixon pekar ut två hägrar bland vitsipporna, men inser snabbt att det faktiskt är tranor.
Han är verksam som grävmaskinist i området och bor en bit bort, men även engagerad i Lantbrukarnas riksförbunds lokalavdelning, LRF Holaveden. Här, ett tiotal kilometer från polkagrismekkat Grännas kullerstensgator och knappt ett par kilometer från sluttningarna ner mot Vättern, har en nygammal konflikt blossat upp på nytt.
För ungefär 15 år sedan kom ett kanadensiskt företag till området där Jönköpings län möter Östergötlands. De undersökte om det fanns tillräckligt med värdefulla jordartsmetaller för att det skulle bli kommersiellt gångbart att starta en gruva där. Slutsatsen? Ja.
Bolaget fick grönt ljus från myndigheten Bergsstaten och därefter också ja från regeringen. Men efter att ärendet överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen tvingades regeringen att backa och skicka tillbaka ärendet till myndigheten.
Enligt domen kan det ”knappast råda något tvivel om att den kommande markanvändningen för driftsanläggningar kommer att påverka omkringliggande områden. Det kan inte uteslutas att även angränsande Natura 2000-områden kan komma att påverkas på ett betydande sätt.”
Bor knappt två kilometer bort
Domstolen menande att alla prövningar som behövde göras i den här typen av ärenden, enligt Miljöbalken, inte hade gjorts och regeringens därför behövde upphäva sitt beslut. Det handlade bland annat om naturområden som är extra skyddade – Natura 2000-områden.
Företaget backade.
– Vi var så glada och tänkte att ”nu är det klart”, säger Märta Svärd, en av de som överklagade regeringens beslut för många år sedan.
Hon är engagerad i Naturskyddsföreningen och sitter vid ett träbord vid Klevens loge tillsammans med Gudrun och Sture Käll.
De två sistnämnda bor i ett hus som liknar det som Patrik Erixon manövrerar förbi med bilen och ligger knappt två kilometer från det område där gruvan var planerad. De har bott i området i 50 år.
– Vi har sett gruvområden i Kiruna och Kanada och har inga illusioner om att detta inte kommer att märkas, säger Gudrun.
De har haft geologer som kommit och tittat på deras mark, berättar de, och de har också varit på olika informationsmöten.
Nu har flera organisationer som uttrycker en oro inför gruvplanerna i Norra Kärr gått samman i ett nätverk. Det är huvudsakligen olika avdelningar från Naturskyddsföreningen, men även mindre organisationer som Urbergsgruppen, Norra Kärrs vänner och lokalavdelningar av LRF.
Det är bland annat nya regler, som kan komma att tas upp i riksdagen i slutet av maj, som bolaget har fått nytt hopp om att kunna öppna en gruva.
Regeringen föreslår att minerallagen ska ändras så att ett Natura 2000-tillstånd inte ska vara en ”förutsättning för att en ansökan om bearbetningskoncession ska kunna beviljas”. Den prövningen ska istället göras senare i processen. Miljö- och lokalorganisationernas oro är att när ett företag väl fått en koncession så har det banat väg för ett godkännande senare i processen.
Nya EU-regler kan påverka
De tror också att nya regler från EU kan komma att påverka. De antogs i mars efter att unionen konstaterat att den gröna omställningen kräver en uppbyggnad av lokal produktion av batterier, solpaneler, permanentmagneter och annan teknik. Vilket i sin tur kräver tillgång till en rad olika råvaror. Syftet är att stärka gruvsektorn, samt öka återvinnings- och bearbetningskapaciteten på olika sätt.
– Vi tycker att man ska vara måttlig och inte gräva upp allt bara för att det finns. VI kanske får hushålla lite, alla behöver inte ha de största bilarna och vi kan återvinna mer, säger Sture.
I början av maj hölls ett förberedande möte mellan bolaget och de två länsstyrelserna. Företaget har inte skickat in en ny ansökan ännu, men inom kort väntas det bli samråd – det vill säga att de som är berörda får säga sitt. På listan över hus som ses som sakägare hittar Sture och Gudrun sin fastighetsbeteckning.
Farhågorna som Gudrun, Sture och de andra hade för femton år sedan kvarstår till stor del. De ser att det finns ett behov av de sällsynta jordartsmetallerna, men tycker återvinning och tekniker utan de här metallerna är bättre vägar att gå.
– Även om det är så nödvändigt som Ebba Busch och de andra säger, ska man ändå riskera Vätterns vatten? säger Sture.
De ser också problem med damm, ljud och tunga transporter framför sig. Och att det skulle tillföra jobb till trakten ger de inte mycket för.
– Jönköping är en stor region som har hur mycket jobb som helst. Det är ingen glesbygd som skulle ha glädje av några enstaka jobb, säger Märta.
Men det är en del saker som har ändrats sedan turerna sist. Eric Krafft är vd för Leading Edge Materials, det kanadensiska börsnoterade bolaget som driver projektet via sitt svenska bolag Greenna minerals AB. Han blev styrelseledamot och huvudägare 2020, några år efter gruvans förra vända genom myndighetsprocesserna.
– Jag tyckte att det tidigare projektet var ganska klumpigt utformat med tanke på var det ligger. Det var lite det som ledde till att jag ville se om det gick att genomföra på annat sätt.
65 procent mindre mark
Eric förklarar att han bland annat tyckte att projektet var väldigt stort till ytan.
Företaget uppger att de kommer att behöva 65 procent mindre mark än de tidigare beräkningarna. En del av processen ska nu också göras på annat håll – exakt var är inte ännu bestämt. Men de har sneglat på anläggningar i Luleå, Frankrike eller Estland.
De planerar att krossa, mala och separera material med hjälp av magneter på tomten i Gränna.
– Det är bara en fysikalisk process, ingenting med kemikalier eller lakning, säger Eric Krafft och menar att förändringarna också eliminerar flera av de risker som fanns tidigare.
Exempelvis när det gäller vattnet.
De planerar ett 150 meter djupt dagbrott. Därtill tillkommer vissa byggnader och upplag för sand och berg. Totalt är hela verksamhetsområdet 139 hektar stor och företaget beräknar att de kommer att bryta 1,5 miljoner ton malm per år i 26 år.
Anledningen till att just småländska Norra Kärr är så intressant är att det finns metaller i hög koncentration som är användbara inom flera olika områden. Två metaller som Greenna minerals tror kan bli lönsamma att utvinna är terbium och dysprosium.
– Det är framför allt dessa som gör Norra Kärr unikt, det är relativt mycket av de här två tunga sällsynta jordartsmetallerna som är väldigt svåra att tillgå, säger Eric Krafft och tillägger att det också finns mycket av andra viktiga metaller, och ett industrimineral som heter nefelinsyenit.
Elmotorer och vindkraftverk
Han lägger vikt vid att de metaller som de är ute efter är viktiga bland annat för att bygga delar till elmotorer och vindkraftverk. Och att det finns flera nackdelar med att Sverige förlitar sig på en tillgång från Kina.
– I Kina gör de allt i väldigt stor skala, det är så de får ner priset. Men sen har de inte haft så stora krav på sig när det gäller miljö- eller arbetsvillkor.
Greenna minerals hoppas kunna skicka in en ny ansökan om bearbetningskoncession i början av nästa år. Innan dess kommer de be bland andra om åsikter från folk som bor i närheten.
En av de gårdar som ligger helt eller delvis inom det preliminära verksamhetsområdet är Patrik Erixons släkting.
Patrik Erixon lägger i handbromsen vid ett rött sekelskifteshus med vita knutar. Samtidigt som Milo kryssar mellan husses ben och smiter ut ur den öppna bildörren smiter doften av nykapad gran in i förarsätet. Släktingen vet att vi kommer på besök, men vill själv inte medverka.
Patrik Erixon tror också att förändringarna som regeringen vill införa när det gäller Natura 2000-prövningen kan få stora konsekvenser.
– Det görs i fel ordning, mattan är utrullad sen. Har de fått koncession är det sen bara formaliteter, säger han.
Patrik Erixon menar att allt pekar på att vattnet kommer skadas för all framtid, om brytning tillåts.
Ute längs vägen ligger stockarna staplade. Han hoppar ut och pekar bort mot en liten damm. Just här kan det komma att bli dagbrott och industriområde. Det har släktingen fått besked från gruvbolaget om när de en dag dök upp oannonserat och tittade på marken, enligt Patrik Erixon.
– Hans tillvaro rämnar, det är bara att flytta dän. Det finns inte mycket att hålla emot om de får koncession.
Missa inte det senaste om miljö och klimat
Nu kan du få alla nyheter och spännande reportage som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Klimat. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
LÄS MER:Vd: Vi vill bryta uran i Sverige
LÄS MER:Så ska du tänka inför säsongens biltvätt
LÄS MER:De producerar ”förnybar diesel” HVO100 i Göteborg
LÄS MER:Tusentals båtägare i Göteborg påverkas av nya reglerna kring båtfärg
LÄS MER:Nu måste du sortera ut matavfall – felsortering ger böter
