Vid årsskiftet är det slut med kasserade strumpor, örngott, jeans och badlakan i hushållssoporna. Då får kommunerna ansvar för insamling av textilavfall och det ska kastas separat, precis som glas, plast och papper.
I Göteborg är det förvaltningen Kretslopp och vatten som har ansvar för att se till så att det finns ett system för insamlingen. Och det kommer sannolikt fungera ungefär som förpackningsinsamlingen fungerar i dag.
Det vill säga att göteborgarna får ta med både sina hela och trasiga kläder till återvinningsstationer eller -centraler, samt att vissa fastighetsägare har återvinning i sina byggnader. Och i Göteborg finns det redan mycket på plats.
– Textilavfall som faller under kommunalt avfall, alltså inte det som är verksamhetsavfall och spill från produktion och så vidare utan från hushåll, kan man idag lämna på drygt hälften av stadens återvinningsstationer, säger Sandra Alm, projektledare på Kretslopp och vatten.
I dag har kommunen avtal med aktörerna Human bridge, Björkåfrihet, samt Myrorna. De tar alltså emot både hela och trasiga kläder i behållare på exempelvis återvinningsstationer.
Textilierna behöver alltså inte vara hela, men däremot torra och rena. Det finns undantag, exempelvis en gammal t-shirt som använts till att kolla oljan i bilen eller under inoljningen av altanen.
– Sånt som är blött, mögligt eller har använts till spillolja. Eller den där jättehåliga strumpan som man dammat med eller underkläder som är svettiga. Det känns inte lämpligt att be invånarna att sortera ut det, säger Sandra Alm.
Hon tillägger att det dels handlar om att de kan söla ner resterande textilavfall med olja eller kemikalier, som då inte heller går att återanvända eller återvinna. När innehållet är olämpligt att föra tillbaka in i kretsloppet är det bättre att det hamnar i restavfallet.
De nya kraven, som börjar gälla 1 januari 2025, innebär att textilen ska sorteras separat. Bryter man inte mot den regeln då?
– Om det tvistar ännu de lärda, det framgår inte med tydlighet i lagstiftningen. Branschorganisationen Avfall Sverige och Naturvårdsverket har en dialog om detta, säger Sandra Alm.
Två tredjedelar exporteras
Förvaltningen får årligen statistik från organisationerna om vart textiler som kläder, dukar och gardiner tar vägen. 25 procent går till återanvändning medan åtta procent är så äckligt och blött att enda lösningen är att elda upp det och ta vara på energin.
Majoriteten av textilierna, 66 procent, exporteras till andra länder i Europa där de sorteras igen och går vidare till återanvändning eller återvinning. Ungefär fem procent av det avfallet går till förbränning eller deponi.
När avfallet lämnas på återvinningsstationer eller -centraler så finansieras insamlingen av avfallstaxan. Om insamlingen sker fastighetsnära så är det från och med årsskiftet fastighetsägaren som får betala.
Det är oklart hur länge ansvaret kommer att vila på kommunerna. I höst väntas EU-parlamentet ta ställning till en lag om producentansvar. Den innebär att de som sätter textilprodukter på marknaden också måste ta ansvar för återvinningen.
– Med det nya förslaget blir det upp till varje medlemsland att besluta hur producentansvaret ska bli, säger Jon Nilsson-Djerf, rådgivare för materialåtervinning på Avfall Sverige.
Tillfälliga lösningar
Textil som samlas in ska följa den så kallade avfallshierarkin som är gemensam för hela EU. Det innebär att den som ansvarar för avfallet i första hand ska se till att det återanvänds, sedan materialåtervinns. I sista hand ska det bortskaffas.
När alla länder i Europa samtidigt ställer krav på utsortering av textil behöver kapaciteten för sorteringen öka rejält.
– Även om vi samlar in och sorterar kommer vi att få problem med avsättning. Det pågår mycket forskning om att materialåtervinna textil, men väldigt lite återvinns. Tekniken är inte tillräckligt långt fram, säger Jon Nilsson-Djerf.
Även om det pågår forskning misstänker han att den påverkas av att branschen inväntar ett beslut från EU.
– Jag tror att man väntar på producentansvar i många länder, man är inte tvingad ännu att utveckla materialåtervinningen. Jag tror att det kommer att accelerera när vi väl har det beslutet på plats.
Texten har uppdaterats med en rättelse 24/09/17: I en tidigare version av texten döptes branschorganisationen Avfall Sverige vid ett tillfälle om till Svenskt avfall. Jon Nilsson-Djerf är alltså rådgivare för materialåtervinning på Avfall Sverige.
Fakta: Textil och sopor
- 2023 uppgick det totala nettoinflödet av nya textiler till 11,4 kg per person, en minskning med 3,8 kilo sedan 2022.
- Närmare åtta kilo textil slängs varje år i hushållssoporna och förbränns.
- Nästan dubbelt som mycket textilier slängs i soporna än vad som lämnas till återvinning.
Källor: IVL, Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket
