Det har bara gått några dagar sedan de drygt 300 mjölkkorna på Womtorps gård, en knapp mil öster om Eskilstuna, fick komma ut på grönbete. Under den klarblå himlen gör de ibland små snabba ryck bland gräs och maskrosor.
– Nu skulle man vilja stanna upp och bara liksom njuta av tillvaron, säger Ulf Winblad som driver gården tillsammans med sin fru Christina som fyller i:
– Ja, normalt sett är det nu som vi kan ta det lite lugnare. Kanske att vi kan göra det litegrann i helgen – men sen måste vi skörda.
Försommaridyllen till trots – riktigt hela bilden syns inte med blotta ögat.
Sveriges drygt 1,3 miljoner nötkreatur – varav ungefär 300 000 är mjölkkor – har också pekats ut som en klimatbov. Genom sitt idisslande och rapande släpper de ut stora mängder av växthusgasen metan i atmosfären.
För mjölkgårdar står kornas matsmältning för ungefär 40 procent av de totala utsläppen.
För att få ner den siffran genomförde Arla ett pilotprojekt förra året där Womtorp var en de medverkande gårdarna.
Resultatet var lyckat. Genom att korna fick äta en fodertillsats vid namn Bovaer minskade metanutsläppen med upp till 30 procent.
En halv tesked räcker
Bovaer har utvecklats av det holländska företaget Royal DSM. Att det minskar metanutsläppen är bevisat i flera studier – och efter Arlas projekt kan man ytterligare konstatera att det inte heller påverkar kornas hälsa eller mjölkproduktion.
– Varken vi eller de andra testgårdarna märkte av någon skillnad, säger Christina Winblad.
Bovaer
Bovaer är ett fodertillskott för kor och andra idisslande djur. Det har utvecklats av det holländska företaget DSM.
Inom EU är Bovaer det första godkända fodertillskottet som kan minska miljöpåverkan från mjölkkor genom dess inverkan på metanutsläppen.
Källa: Arla
Arbetsinsatsen för dem själva är också liten. Det handlar om att blanda ner en halv tesked Bovaer per djur och dag. En bråkdel av de 40 kilo foder som korna äter dagligen.
Det låter som ganska lite jobb för stor klimatnytta?
– Absolut. Själva jobbet är inte så mycket, men det är kostnaden för Bovaerpreparatet som är haken, säger Ulf Winblad.
Enligt Arla innebär fodret en ungefärlig kostnadsökning på 10 öre per liter mjölk – något som inte är en försumbar summa i en bransch med små marginaler.
– Det är ju ingen billig produkt. Vi räknar inte hem det bara rakt upp och ner då det inte heller innebär någon mjölkökning. Vi vill gärna få tillbaka våra kostnader. Sätter vi in någonting vill vi gärna tillbaka i alla fall huvuddelen, säger han och berättar att det är en avgörande fråga för huruvida de kommer börja med det igen i framtiden.
– Kanske kan det betalas från grossister, konsumenter eller alla vi ägare av Arla? Man får ta ställning till det och göra en kalkyl, men tanken är ju intressant naturligtvis.
Arla sneglar mot Danmark
Om och hur Arla kommer gå vidare med Bovaer är oklart i nuläget. Åse Arnbratt, chef för gårdsnära hållbarhetsfrågor hos företaget i Sverige, berättar att de eventuellt ska genomföra ett nytt test i framtiden, då med ännu fler deltagande gårdar.
Men en av de stora frågorna som måste lösas innan det skulle kunna implementeras fullt ut är just vem som ska ta kostnaden.
– Det är det som diskuteras nu. Jag vet att man håller på med en utredning. Det kan bli så att man tittar på att göra som i Danmark – där undersöker regeringen hur man kan finansiera det från politiskt håll. En annan möjlighet är att marknaden, konsumenten, betalar. Det blir en merkostnad som det inte är rimligt att bonden tar.
Hon beskriver Bovaerprojektet som lyckat – men poängterar att det även finns andra klimatåtgärder som är viktiga att vidta för branschen.
– Det är alla samlade åtgärder man gör för att minska klimatavtrycket som är det viktiga – hur man blir så effektiv som möjligt helt enkelt. Sen är det här en av alla olika saker man kan göra för att minska metanutsläppen.
Vill nyansera debatten
Paret Winblad tycker att debatten om kornas klimatpåverkan ibland kan bli något skev. De menar att de ofta beskylls för att orsaka utsläpp, men att det inte alltid uppmärksammas vad de faktiskt bidrar med.
– Korna gör ju mycket bra bara där de är – alltifrån att leverera näringstäta livsmedel till att bidra till biologisk mångfald. Vi odlar också väldigt mycket vall här vilket bidrar till kolinlagring, säger Christina Winblad och påpekar att de gärna tar stort ansvar för klimatet:
– Det kändes ju lite konstlat att vi behöver tillsätta en produkt för att minska utsläppen. Men om det är ett sätt för oss att göra mindre avtryck – även om det inte blir revolutionerande – så är det en ju en sak vi ska göra.
De tror och hoppas att debatten kommer låta annorlunda i framtiden – även om det då kommer vara deras äldste son som har tagit över gården.
– Jag tror att vartefter information och fakta kommer ifatt debatten tror jag vi kommer få en annan acceptans för vad vi håller på med. Men många inser redan nu att det absolut bästa sättet att värna mångfalden och naturen är att köpa svenska mejeriprodukter, säger Ulf Winblad.
