Garry Faulconer greppar tag i ett salladshuvud och kastar ner det i poolen med ett ljudligt plask. Sjökon Betsy simmar långsamt fram till den gröna delikatessen och drar med sig hela härligheten under ytan. De andra tre sjökorna väntar lugnt på sin tur. Nästa bukett tillfaller sjökon Heinz, döpt efter ketchupmärket.
– Hit kommer sjökor som är skadade eller sjuka. När de är friska igen släpper vi tillbaka dem där de hittades. Varje rehabilitering tar ungefär ett år. Just nu håller vi på att bygga ut faciliteterna, vi har inte plats att ta emot alla som skulle behöva vår hjälp, säger Garry Faulconer och måttar iväg ett nytt salladshuvud.
Att mata sjökor är normalt strikt förbjudet, men på Homosassa Springs Wildlife State Park i norra Florida rehabiliteras sjökor i nöd på uppdrag av myndigheterna. I det vilda äter djuren sjögräs och alger. Garry Faulconer och hans kollegor ser till att varje sjöko tuggar i sig ungefär 45 kilo romansallad om dagen så att den ska växa sig stark igen. Han beskriver sig själv som ”professionell salladskastare” och svarar glatt på frågor från besökare dagarna i ända.
– Ser ni ärren på ryggen, de djupa jacken? Det är båtskador. Många sjökor blir påkörda av båtar för de äter gärna alger från bryggor och rör sig ofta bland båtar, säger Garry Faulconer.
Närmast släkt med elefanter
Sjökon beskrivs som havets vänligaste djur. Arten delas in i två familjer – manater och dugonger – och är närmast släkt med elefanter. Till utseendet påminner de egentligen mer om sälar. Manaterna som lever i Florida kan bli över fyra meter långa och väga 1,5 ton. De är kända för sin nyfikenhet och för att simma långsamt. De har inte en chans att hinna undan snabba båtar och sjökor dödas regelbundet av båtpropellrar. Cora Berchem som är forskningsassistent på organisationen Save the manatees club bekräftar att det är ett stort problem.
– Över 90 procent av sjökorna i Florida har sådana här ärr från båtkollisioner. Som forskare använder jag faktiskt ärren för att särskilja olika individer, men det finns något väldigt sorgligt över det. Flera av djuren har varit centimeter från att förlora livet, säger Cora Berchem.
Homosassa Springs är en av hennes favoritplatser för att se sjökor. Under de kallaste månaderna söker sig djuren bort från havet och migrerar till varma källor för att hålla värmen. Just i dag befinner sig ett hundratal sjökor i och strax utanför parken. Här simmar vilda sjökor sida vid sida med rehabiliteringsdjuren. Här finns också ett undervattensobservatorium som gör det möjligt att studera djuren på nära håll. Själv ansvarar hon för driften av webbkameran som dygnet runt filmar de vilda djuren för allmänhetens beskådan. Det finns liknande kameror utspridda runt om i delstaten och tanken är att sprida kunskap och medvetenhet.
– Sjökorna är inte lika välstuderade som delfiner eller valar. Manater är lite av en underdog och många har aldrig hört talas om dem. Som forskare finns det fortfarande mycket att ta reda på. Med hjälp av gps-sändare kan vi till exempel studera hur de rör sig och se hur väl sjökorna klarar sig i det vilda efter sin behandling, säger Cora Berchem.
Båtarna är inte det enda problemet. På bara några år har närmare 2 000 döda sjökor flutit i land längs med Floridas kuster. Allt började med en svältkatastrof. Garry Faulconer och Cora Berchem är väl bekanta med händelseförloppet vid det här laget och båda pekar ut föroreningar som grundproblemet.
Sedan många år tillbaka har föroreningar från gödningsmedel, jordbruk och avloppsvatten läckt ut i vattendragen. Särskilt kväve och fosfor har i sin tur orsakat allt mer massiva algblomningar.
– Det blir ungefär som att lägga en tjock filt ovanpå vattenytan. Sjögräset behöver ljus för sin fotosyntes, precis som växterna på land, så utan ljus dog stora mängder sjögräs och då blev sjökorna utan mat, säger Cora Berchem.
Stödutfodring med sallad
Som högst var dödligheten i Indian River Lagoon, cirka 25 mil öster om Homosassa Springs. Allmänheten blev så illa berörda att många krävde åtgärder för att rädda djuren.
– De här döda manaterna sköljdes upp på stränder och överallt. Man såg många utmärglade sjökor också, de var så magra att skelettet syntes. Det var fruktansvärt, säger Cora Berchem.
National Oceanic and Atmospheric Administration, NOAA, den amerikanska motsvarigheten till svenska Havs- och vattenmyndigheten, beskrev det som en ovanligt dödlig händelse. Sammanlagt 2 000 djur hittades döda mellan 2020 och 2022.
Sedan dess har myndigheterna finansierat storskalig stödutfodring med sallad och samtidigt låtit plantera stora mängder sjögräs. Också i Homosassa Springs sitter sjögräshinkar på tillväxt under vattenytan för att underlätta för sjökorna, men återväxten tar tid och riskerar när som helst att störas av nya utsläpp. Sjökornas populationssiffror vänder uppåt igen, men orosmolnen är fortsatt många.
– Manater förökar sig väldigt långsamt. De får bara en unge åt gången och tar hand om den i två år. De senaste två åren ser vi också att det föds färre ungar än vanligt. Vi hittar dessutom avlidna kalvar så det finns en oro just nu att de reproduktiva honorna fortfarande inte mår tillräckligt bra för att föda friska ungar, säger Cora Berchem.
Redan 2017 sänkte Trumpadiminstrationen sjökons skyddsstatus från ”utrotningshotad” till ”hotad”. Det väckte kraftig kritik, bland annat från miljörörelsen, eftersom viktiga bevarandeinsatser därmed upphörde.
Just nu utreder federala myndigheter om det kan bli aktuellt att öka sjökons skyddsstatus igen. Men vad händer om Donald Trump vinner det amerikanska valet i höst? Och ska arters existens vila i händerna på den som vinner ett presidentval? Cora Berchem berättar att de diskussionerna just nu går varma. För henne är frågan dessutom större än så. För att skydda sjökorna måste vattenkvaliteten återställas och skadliga föroreningar elimineras, något som i så fall skulle gynna många arter.
– Men det finns en oro att det inte kommer att avsättas tillräckligt med pengar för det här miljöarbetet. Om finansieringen skärs ner kommer det att få enorma konsekvenser för sjökor och då spelar det ingen roll vilken formell skyddsstatus de har. Sjökor är ju enorma varelser och de har inga naturliga rovdjur, som exempelvis alligatorer eller hajar. De flesta av deras problem är direkt kopplade till människan, säger Cora Berchem.
”Ett ganska tufft liv”
Sjökorna är långt ifrån de enda havslevande djuren som lever farligt. Många marina arter drabbas hårt när temperaturerna stiger samtidigt som haven i allt större utsträckning drabbas av försurning och syrebrist, enligt en ny FN-rapport. Som ett led i att motverka den negativa trenden har världens länder åtagit sig att skydda 30 procent av alla hav till år 2030, men än så länge går arbetet långsamt.
Marinbiologen Inger Näslund är Världsnaturfondens havsexpert. Hon ser allvarligt på utvecklingen.
– Manater och många andra marina däggdjur lever ett ganska tufft liv, men det går att göra skillnad. Valarna är ett bra exempel på det. Efter att de här djuren har skyddats har populationerna återhämtat sig. Samtidigt leker vi med hela havsekosystemet. Om vi inte minskar utsläppen och skyddar 30 procent av alla havsområden till år 2030 finns det en risk att vi får öde hav i framtiden, säger Inger Näslund.
Att mata sjökor i Florida med sallad är förstås en tillfällig lösning, men bidrar till att göra populationerna starkare igen. I Sverige fick rovfåglar som falk och havsörn tidigare i sig för mycket kvicksilver via den vildfångade maten, vilket i sin tur ledde till att äggskalen inte höll.
– Då stödutfodrades djuren med giftfri mat och blev hjälpta av det, säger Inger Näslund.
Hon konstaterar att den politiska inställningen till miljö- och restaureringsåtgärder är helt avgörande och drar även här paralleller till Sverige.
– När länsstyrelserna och Naturvårdsverket får mindre pengar att skydda olika ekosystemtyper blir det förstås svårare att skydda känslig natur, säger Inger Näslund.
"Känns bra att få göra skillnad”
I Homosassa Springs Wildlife State Park börjar de fyra sjökorna ha ätit sig mätta för den här gången. När en hel skottkärra med romansallad tömts i poolen upptäcker vi också en sköldpadda mitt bland alla salladsrester. Han har lärt sig sjökornas matschema vid det här laget.
– Visst är han ganska smart? Jag har döpt honom till Ben. Alla djur som man umgås så tätt med förtjänar ett namn, säger Garry Faulconer.
I parken finns också föräldralösa, sjuka och skadade vargar, pantrar, svartbjörnar och tranor. Själv har Garry Faulconer nästan bara ögon för sjökorna och han beskriver dem som sina bebisar.
– För några veckor sedan var en av våra sjökor färdigbehandlad och fick grönt ljus av veterinären. Vi lastade henne på en lastbil och körde henne tillbaka till östkusten där hon hittades. Det känns bra att få göra skillnad, säger Garry Faulconer.
LÄS MER:De försöker rädda Sveriges sista korallrev
LÄS MER:Experten om norsk lax: Ät den någon enstaka gång per år
LÄS MER:Thailändska korallrev stängs för turister – varit för varmt
