I två dygn vårdades han i respirator på Karolinska universitetssjukhuset med föräldrarna vakande vid hans sida. Sparkarna mot huvudet efter attacken på Kungsgatan i Stockholm hade lett till livshotande skador.
– Vi upprepade "Marcus vi ska kämpa mot våldet", berättar Ewa-Britt Gabrielsen.
Att föräldrarna faktiskt skulle hålla löftet fick Marcus aldrig veta. Den 7 maj 2005 somnade han in. Han blev 29 år.
Fyra år efter dödsmisshandeln av Marcus valdes Ewa-Britt Gabrielsen och maken Oddvar in i RAV:s styrelse. RAV står för Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade.
– Samhället har inte den hjälp vi behöver när det värsta som kan hända har hänt, förklarar Ewa-Britt Gabrielsen som i dag är ordförande i RAV.
RAV är en ideell organisation och består av nära och kära till personer som bragts om livet och som finns där för andra personer som mist en närstående.
Stödet i RAV finns bara ett samtal bort. De ordnar även träffar där anhöriga får en chans att berätta sin historia och om sin sorg i en miljö där alla går eller har gått igenom samma sak.
– Den här gemenskapen är så viktig. Det är så många som säger att "utan RAV hade vi inte klarat det här". Det hade de självklart gjort, men här får de känna att någon bryr sig och förstår.
Önskar bättre samhällsstöd
Organisationen arbetar på olika sätt för att stödet från samhället till de som mist en närstående i ett våldsdåd ska bli bättre.
När man förlorat en anhörig ställs man exempelvis inför en hel del praktiska uppgifter. Ewa-Britt Berättar om hur hon och maken, efter sitt enda barns död, bland annat behövde säga upp abonnemang, avsluta konton och hantera försäkringar – samtidigt som de skulle planera hans begravning.
– Men egentligen har man fullt upp med att bara orka gå upp, ta på sig och äta. Man blir ju helt handlingsförlamad.
Och det är bland annat här RAV kommer in. De arbetar för att det ska finnas krissamordnare, om inte i alla kommuner så åtminstone i varje region. Personer som kan lösa det praktiska medan anhöriga kan fokusera på att hantera sin sorg och förlust.
– Det skulle kunna jämföras med en god man, förklarar Ewa-Britt.
Krissamordnaren ska också finnas där för familjen under den efterföljande rättsprocessen.
– I samtal med politikerna trycker vi på att samhället skulle spara jättemycket på detta. Både i mänskligt lidande, men också pengar. Anhöriga skulle kanske kunna orka gå tillbaka till jobbet tidigare. Och kanske inte belastar sjukvården i samma omfattning, säger Ewa-Britt.
Hårdare regler
RAV är också drivande i andra frågor. Som att de vill att staten ska betala ut skadestånd till målsägandena när en dom vunnit laga kraft:
– Staten jagar bättre än vi. Och trasiga anhöriga ska inte behöva bekymra sig för det.
De förespråkar också hårdare regler för personer som avtjänar straff. Exempelvis att man ska ha förbrukat sin chans att bli villkorligt frigiven när man avtjänat två tredjedelar av sitt straff om man missköter sig.
RAV var även engagerade i att ta bort åldersrabatten vilket innebär att även 18-åringar nu kan dömas till fängelse på livstid.
Organisationen upplever stor tacksamhet över att de finns.
– Behovet att gång på gång få berätta om det de varit med om är en jättestor pusselbit i sorghanteringen.
Även för Ewa-Britt personligen är RAV ovärderlig:
– Det betyder mycket för mig att kunna möta andra anhöriga. När jag känner hur viktiga vi är för dem så blir jag också stark. Och så är det en bearbetning av min egen sorg.
LÄS MER:Malins sambo mördades av spelmissbrukande kollega
LÄS MER:Mamman om mordet på Eddie: "Overkligt"
LÄS MER:Han hittade sin son Billy mördad
