Nyheten i korthet
• Regeringen har lagt fram ett förslag om att införa anonyma vittnen, i syfte att bryta tystnadskulturen och öka vittnesskyddet vid allvarlig brottslighet, särskilt gängrelaterad.
• Trots kritik från Domstolsverket och Justitieombudsmannen menar justitieminister Gunnar Strömmer att förslaget kommer att vara rättssäkert.
• Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2025 och ska, enligt Tidöpartierna, endast användas i undantagsfall och vid allvarliga brott såsom mord, grov misshandel och terroristbrott.
Sedan den nya regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, tillträdde 2022 har många utredningar om nya lagförslag sjösatts. Ett av de första, och mest kritiserade, handlade om införandet av anonyma vittnen.
Tanken är att ett vittne på begäran av åklagare ska kunna höras anonymt, en möjlighet som ska finnas redan under en förundersökning. Det ska ses som ett verktyg för att bryta tystnadskulturen och få fler att våga berätta om brott de har sett utan risk för att utsättas för hot.
Förslaget har dock tidigare fått skarp kritik av både Domstolsverket och Justitieombudsmannen, som varnat för att det kan leda till ett skadat förtroende för rättsväsendet.
Nu har förslaget ändå tagit form av en proposition, ett lagförslag som ska lämnas över till riksdagen, berättar Tidöpartierna under en pressträff på fredagen.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger dock att kritiken om rättssäkerheten har spelat stor roll i hur förslaget har utformats.
– Det är viktigt att lyfta fram att förslagen förenas med robusta garantier ägnade till att värna den enskildes rättssäkerhet. Det förslag vi lämnar överensstämmer i stort med utredningens förslag, men med några ändringar som har föranletts med synpunkter från Lagrådet, säger han.
Får användas i undantagsfall
Enligt regeringen ska systemet med anonyma vittnen enbart användas i undantagsfall och ska främst bli aktuellt vid allvarlig gängrelaterad brottslighet.
Det måste också finnas en "påtaglig" risk för att vittnet eller dess anhöriga utsätts för allvarlig brottslighet. Brottet som vittnet ska höras om måste även motsvara minst två års fängelse.
– Bland de brott som kan komma i fråga är mord, synnerligen grov misshandel, allmänfarlig ödeläggelse, grovt vapenbrott eller terroristbrott, säger Liberalernas rättspolitiske talesperson Martin Melin.
SD:s dito Adam Marttinen exemplifierar nödvändigheten med hur det under veckan har rapporterats om hur flera personer som ska vittna i en rättegång har utsatts för hot i syfte att de ska skrämmas till tystnad.
– Så kan vi inte ha det i vårt land. När personer som bevittnar brott, som i övrigt har uppgifter som är av betydelse för utredningen, inte vågar lämna uppgifter leder det till att brottsutredningar måste läggas ner och gärningsmän går fria på grund av bristande bevisning, säger han och fortsätter:
– Vi måste göra allt vi kan för att skydda hederliga medborgare som visar civilkurage och vågar säga ifrån och öka möjligheterna att lagföra de här brottslingarna.
Förändring från årsskiftet
Regeringen vill att lagförslaget ska träda i kraft från och med årsskiftet, alltså från 1 januari 2025.
– Trots att lagrådet avstyrker förslaget så har regeringen valt att gå vidare. Vi gör det för att stärka skyddet för vittnen, bryta tystnadskulturen och öka lagföringen av allvarlig brottslighet, säger Gunnar Strömmer och betonar åter att anonyma vittnen blir undantag från regeln.
– Förutsättningarna för att kunna höra ett vittne anonymt är högt ställda. Systemet är utformat noggrant på ett sådant sätt att möjligheten att höra ett vittne anonymt ska få ske i undantagsfall och då för att bryta tystnadskulturen inom och runt de kriminella gängen och för att komma åt de allra grövsta brottslingarna.
Förutsättningar för anonyma vittnen
För att ett vittne ska få höras anonymt krävs att:
• Det finns en påtaglig risk för att vittnet, eller en närstående till vittnet, utsätts för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa, frihet eller frid.
• Det brott som vittnet ska höras om ska gälla ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år eller ett annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två år.
• Andra åtgärder är otillräckliga eller väsentligt svårare att genomföra.
• Åtgärden i övrigt är lämplig.
• Skälen för åtgärden ska uppväga de svårigheter det innebär för en misstänkt eller tilltalad att förbereda och utföra sitt försvar.
Källa: Regeringskansliet
LÄS MER:Sverige säger ja till kritiserade massövervakningslagen Chat control
LÄS MER:Joakim Ruist bryter tystnaden – om sågade utredningen om återvandringsbidrag
