Dottern, Andrea Skinner, berättade själv sin historia i en essä som publicerades i tidningen Toronto Star på söndagen och vars detaljer fram tills nu var okända för kollegan Atwood.
När Skinner var 25 år gammal berättade hon för sin mor om övergreppen, men modern valde ändå att stanna hos förövaren fram till hans död.
"Varför stannade hon? Ingen aning" skriver Atwood i ett mejl till NY Times. "Jag tror att de var från en generation och en plats där man sopade saker under mattan."
Ändrade planer
Efter makens död 2013 ändrade dock Alice Munro sina planer på att låta sig begravas intill honom.
2005 gjorde Andrea Skinner till slut en polisanmälan varpå styvfadern, då 80 år, dömdes för sexuellt ofredande av sin styvdotter när hon var barn. Det blev dock inte omskrivet i media. I essän antyder Skinner att personer utanför familjen ändå var medvetna om vad som hade hänt.
"Inflytelserika personer visste en del om min historia men fortsatte ändå att stödja, och bidra till, ett narrativ som de visste var falskt", skriver Skinner, vars avslöjande nu fått stor uppmärksamhet.
Förblir oklart
Men hur känd historien var i det litterära Kanada förblir oklart, skriver NY Times. Margaret Atwood fick visserligen veta lite om orsakerna till sprickan i familjen Munro för ett par år sedan, och då från en annan av Munros döttrar. Atwood kände dock inte till helheten.
Det gjorde inte heller Martin Levin, tidigare litteraturredaktör på kanadensiska The Globe and Mail. Under sina 20 på tidningen hörde han aldrig ett knyst om detta.
– Alice (Munro) var alltid helig på något sätt, säger han.