Karin Franz Körlof under inspelningen 2021 av den svenska filmen 'En dag kommer allt det här bli ditt' utanför Alingsås. Arkivbild.
Karin Franz Körlof under inspelningen 2021 av den svenska filmen "En dag kommer allt det här bli ditt" utanför Alingsås. Arkivbild. Bild: Adam Ihse/ TT

M om "Netflixskatt": vältras över på tittarna

Ska Netflix och Disney tvingas finansiera svensk film och tv? Där S och MP ser ett nytt sätt att stärka musklerna för det inhemska menar M att det i så fall blir tittarna som får stå för notan.

ANNONS

Ska de internationella jättarna betala en "Netflixskatt" för att bygga upp infrastrukturen för film och tv på de olika europeiska språken? Enligt Filminstitutets nya vd Anna Croneman är det en "kolossalt viktig" kulturpolitisk fråga, som TT nu ställt till riksdagspartiernas toppkandidater inför EU-valet.

Skiljelinjerna mellan de politiska blocken – men också mellan Sverige och andra europeiska länder – blir tydliga redan här.

Audiovisuell avgift

Både Alice Bah Kuhnke (MP) och Heléne Fritzon (S) är positiva till att utreda en så kallad audiovisuell avgift.

– Danmark och Frankrike har i dag en kulturavgift för strömningsbolag och det är dags att vi också utreder frågan för att stärka svensk kultur, framhåller Heléne Fritzon.

ANNONS

V och KD har inte tagit ställning – övriga borgerliga partier avfärdar helt en sådan modell.

– Kostnaden skulle vältras över på tittarna genom höjda abonnemangspriser, tror Tomas Tobé (M) medan SD:s Charlie Weimers menar att USA skulle kunna svara med handelskrig.

"Protektionism"

Varken S, V eller MP nappar dock på förslaget från EFAD (europeiska sammanslutningen av nationella filminstitut) om att kräva att minst 30 procent av innehållet på strömningstjänsterna ska komma från EU-länder. Alice Teodorescu Måwe (KD) tror på frihandel även för de kreativa näringarna. Att kvotera vore "protektionism", enligt Karin Karlsbro (L) medan Emma Wiesner, (C), tycker att kvalitet och efterfrågan ska avgöra.

– God konkurrens kan ge ökad kvalitet och är eftersträvansvärt, skriver även Jonas Sjöstedt (V) medan SD:s Charlie Weimers tycker att tittarna ska få det som de vill ha.

Hur långt ska då EU gå för att musiker och upphovsmän ska få mer pengar från musiktjänster som Spotify? Även här finns en tydlig skiljelinje mellan de rödgröna som vill EU-reglera för att ge kulturutövare högre ersättning och de borgerliga som tycker att parterna ska förhandla själva.

De borgerliga röstade också emot den resolution med krav på nytt regelverk för musiktjänster som EU-parlamentet antog i januari.

– Även om den innehöll vissa bra delar gick den tyvärr för långt när det kommer till politisk styrning av kulturen i Europa, framhåller Karin Karsbro (L) medan S, V och MP i stället tycker att EU ska gripa in.

ANNONS

– Kulturarbetare måste få bättre betalt, skriver Heléne Fritzon.

Fakta: Tre kulturfrågor till EU-kandidaterna

1. Tycker du att strömningstjänster som Netflix, Apple, Disney ska tvingas bidra ekonomiskt till produktion av europeiska filmer och tv-program?

C: Nej. EU kan i stället bidra till bättre förutsättningar genom programmet för för kulturell och kreativa sektorer, Kreativa Europa.

M: Nej. Att straffbeskatta skulle varken gynna konsumenterna eller kulturutbudet.

L: Nej. Kulturen ska vara fri från pekpinnar.

KD: Varken ja eller nej.

SD: Nej. Risken är ett USA skulle slå tillbaka och utlösa handelskrig.

MP: Ja till utredning. Det är rimligt att dessa tjänster bidrar.

S: Ja till utredning.

V: Har inte tagit ställning.

2. För att värna europeisk film har EFAD (europeiska sammanslutningen av nationella filminstitut) föreslagit att minst 30 procent av innehållet på strömningstjänsterna ska komma från EU-länder. Är du för eller emot?

C: Nej. Film och tv-program ska konkurrera genom att hålla bra kvalitet och att människor vill se dem.

M: Nej. Kvoter skulle innebära att amerikansk musik som Taylor Swift skulle kunna tvingas bort.

L: Nej. Det är protektionism.

KD: Nej. Vi tror på frihandel.

SD: Nej. Det skulle leda till inköp av det billigaste och vanligtvis sämsta innehållet.

MP: Nej.Stötta i stället samproduktioner, dubbning och textning på olika språk.

S: Nej. Ingen kvotering av innehåll på EU-nivå.

V: Nej. Kvotering ger inte per definition högre kvalitet.

3. I januari 2024 antog EU-parlamentet en resolution som kräver ett nytt EU-regelverk för musiktjänster som Spotify för att höja ersättningen till upphovsmän och för ökad insyn i hur algoritmerna styr musiken som lyfts fram. Är du för det?

C: Nej. Den innehöll krav på kvotering av europeiskt innehåll.

M: Nej. Politiker ska inte besluta om hur enskilda företag väljer att utforma sina kontrakt.

L: Nej. Den innehöll vissa bra delar men gick för långt.

KD: Nej. Vill inte reglera ersättningen till artister.

SD: Nej. Ersättningar avgörs bäst genom förhandlingar.

MP: Ja. EU ska stödja och skapa regler för ett rättvist och hållbart system.

S: Ja. Kulturarbetare måste få bättre betalt och kunna styra över sina verk.

V: Ja. Det är både viktigt att insynen ökar och att rättvisare ersättningar kommer till stånd.

ANNONS