Lars Trägårdh vill inte överdramatisera urvalet till en svensk kulturkanon: 'Det är inte så att vi har ett oändligt antal verk som spelat roll, det finns mycket mer stabilitet i det här än vad man kan tro', säger han.
Lars Trägårdh vill inte överdramatisera urvalet till en svensk kulturkanon: "Det är inte så att vi har ett oändligt antal verk som spelat roll, det finns mycket mer stabilitet i det här än vad man kan tro", säger han. Bild: Magnus Lejhall/TT

"Vi har underinvesterat i att titta på Sverige"

En nationellt uppfostringsprojekt. Så kan Tidöpartiernas svenska kulturkanon ses, enligt kommittéordförande Lars Trägårdh. Nu börjar de ämnen som ska ingå klarna.
– Många är ganska förväntade.

ANNONS

I Dagens Nyheter har Lars Trägårdh ifrågasatt arbetets slutdatum men kommittén kommer trots allt att leverera en svensk kulturkanon till den 31 augusti nästa år.

– Ja absolut. Men det kan också komma att ingå förslag på vidareutveckling, säger Lars Trägårdh som också tror att blocköverskridande politiskt stöd krävs för att en kanon ska få betydelse.

Vad ska då ingå, verk inom 5 eller 50 områden? Enligt Trägårdh är kommittén enig om att begränsa.

– Det är inga statshemligheter att vi kommer att titta på kulturarv, litteratur, konst, musik och sedan bredda det. Men har man för mycket blir det ingenting, det ska vara något som är användbart, säger Lars Trägårdh som vill inkludera bland annat rättskultur, statsbyggnad, ekonomi och vetenskap.

ANNONS

"Skända flaggan"

Huruvida Carl Johan De Geers "Skända flaggan" eller Lars Vilks Muhammedteckningar platsar är inte hans sak att säga. Däremot framhåller han att de utvalda verken behöver kontext och förklaringar. Kommittén tar fram urvalskriterierna men verken väljs av självständiga expertgrupper som utses i höst. Ombedd att själv föreslå ett verk har historikern Trägårdh nämnt Västgötalagen från 1350.

– Det behöver inte vara precis just den men en grundläggande princip i de nordiska länderna är att land ska med lag byggas, det är grundläggande för framväxten av en väl fungerande stat och demokrati och de rättigheter som vi har. Det är ett exempel på något som absolut bör ingå i en kanon.

Betonat mångkultur

Enligt Lars Trägårdh behövs en kanon bland annat eftersom Sverige länge låtit bli att satsa tillräckligt på "förståelsen av svensk kultur" och i stället betonat internationalism, modernism och mångkultur.

– Det är jättebra på många sätt, det finns jättemånga fördelar med att bejaka mångfald, men vi måste förstå att det också finns en svensk kultur, vi måste vara måna om att bevara ett väl sammanhållet samhälle där det finns balans mellan gemenskap och mångfald.

Men blir det inte alltför stark betoning på det svenska nu?

– Vi har underinvesterat i att titta på Sverige under lång tid, se bara på det stora intresset för tv-serien "Sveriges historia", det är inget konstigt, vi människor är intresserade av den plats vi bor på.

ANNONS

– Jag föreläser även för invandrare, där är man jätteintresserad av att få en karta och kompass för att överleva i Sverige.

Fakta: Lars Trägårdh

Ålder: Fyller 71 i sommar.

Gör: Är gästprofessor vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) på Uppsala universitet. Forskar numera om den sociala tilliten i Sverige. Har 20 procents anställning som ordförande i kommittén som ska ta fram en svensk kulturkanon.

Har också startat podden "Kulturkanonaden" för ett friare samtal med inbjudna gäster.

Bakgrund: Doktorerade i historia vid Berkeley och skrev sin avhandling om folk-begreppet i svensk och tysk politisk kultur. Tillsammans med Henrik Berggren skrev han boken "Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige" (2006).

ANNONS