I likhet med de flesta andra som såg den animerade familjefilmen Madagaskar 2005 tyckte jag att pingvinerna var bäst, coolast och roligast. Tv-serien Pingvinerna från Madagaskar drog igång 2008. Nu har Skepparn, Rico, Basse och Kowalski fått en egen långfilm, som landar på 92 minuter.
Regissörsduon Darnell och Smith satsar på en hög ljudvolym, ett vansinnestempo från start till mål och ett nytt skämt var tredje sekund. På alla vuxna har detta en utmattande effekt redan efter en kvart, men det är fullt möjligt att en femåring tycker att den här filmen går långsamt.
Så mycket till handling innehåller Pingvinerna från Madagaskar inte, filmen består huvudsakligen av jakter och ett kringflackande jorden runt när den ondskefulle och hämndlystne bläckfisken Dave (i originalversionen görs rösten av John Malkovich) planerar att kidnappa all världens pingviner och utsätta dem för ett lömskt serum.
Detta måste naturligtvis Skepparn och kompani sätta stopp för, tillsammans med den superhemliga agentorganisationen Nordanvinden.
Ett och annat infall är klart kul, till exempel när pingvinerna tror sig vara i Dublin och försöker smälta in i omgivningarna med lite riverdance. Det går inget vidare eftersom pingvinerna i själva verket befinner sig i Shanghai.
Annars är filmen en konstant mix av James Bond, Mission impossible, anarkistisk humor i Bröderna Marx-stil och ordvitsar som inte funkar i den svenskdubbade versionen. Pust.
