Recension: ”Lee” i regi av Ellen Kuras

Lee Miller är fotomodellen och modefotografen som sadlade om och blev krigsfotograf. Med sin Rolleiflexkamera dokumenterade hon bland annat grymheterna i koncentrationslägret Dachau – bilder som skrev historia. Dramatiken i hennes liv fångas dock aldrig med verklig glöd i den konventionella biografifilmen ”Lee”.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

I Alex Garlands kontroversiella film ”Civil war” påpekar krigsfotografrookien Jessie (Cailee Spaeny) för sin mentor Lee Smith (Kirsten Dunst) att hon har samma förnamn som den legendariska krigsfotografen Lee Miller. Sedan visar det sig att Smith alltid haft Miller som sin stora förebild.

Nu har Ellen Kuras, som ett slags spinoff, gjort biografifilmen ”Lee”, med Kate Winslet i rollen som Lee Miller: Fotomodellen och modefotografen som plötsligt beslutade sig för att dokumentera andra världskrigets fasor med sin Rolleiflexkamera.

Ellen Kuras, som är en skicklig filmfotograf, har en säker blick för det visuella, men om man ser till berättarstrukturen har regissören och hennes stab av manusförfattare inget nytt alls att komma med.

ANNONS

I filmens nutid år 1977 blir den kedjerökande pensionären Miller intervjuad av en nyfiken journalist (Josh O'Connor). Miller förstår inte intresset för det som hon ägnat sig åt ”är bara bilder”. Sedan berättar hon, i kronologisk ordning, om sitt liv.

Frankrike, 1938. På en bohemisk lunch träffar Lee engelsmannen och konstnären Roland Penrose (Alexander Skarsgård), och blir djupt förälskad på stört. Fullständigt obegripligt eftersom Penrose i filmen är en regelrätt tråkmåns.

Kraften i Lee Millers bilder förstår vi först när hon tillsammans med David E Scherman (Andy Samberg), som jobbar åt Life Magazine, i krigets slutskede lyckas ta sig till Dachau.

London under Blitzen, 1940. Miller går upp med sina bilder till brittiska Vogue. Redaktören Audrey Withers (Andrea Riseborough) nappar.

Härnäst tänker Miller dokumentera stridigheterna i Frankrike. Den brittiska armén vill inte ha några kvinnliga fotografer vid fronten, men med hjälp från US Army hamnar Miller i Saint-Malo där hon bokstavligen måste ducka för vinande gevärskulor. Fortfarande är filmen redovisande och märkvärdigt stillastående.

Kraften i Lee Millers bilder förstår vi först när hon tillsammans med David E Scherman (Andy Samberg), som jobbar åt Life Magazine, i krigets slutskede lyckas ta sig till Dachau. Duon möts av en ofattbar stank när de fotograferar likhögar, också koncentrationslägerfångar som fortfarande är vid liv.

Från filmbolagshåll har det gjorts en stor sak av att Kuras och Winslet återskapat fotografiet av Lee Miller i Adolf Hitlers badkar. Fotot togs av David E Scherman i Hitlers flotta Münchenlägenhet den 30 april 1945, samma dag som diktatorn begick självmord i Berlin.

ANNONS

Miller naken i badkaret, ett porträtt av Hitler och på golvet står Millers skitiga militärkängor. Allt är rätt och riktigt, men originalbilden är betydligt bättre.

Läs fler filmrecensioner på GP Kultur:

LÄS MER:Recension: ”Megalopolis” i regi av Francis Ford Coppola

LÄS MER:Recension: ”The Substance” i regi av Coralie Fargeat

LÄS MER:Recension: ”The green border” i regi av Agnieszka Holland

Titta hellre på:

”Salvador” (Oliver Stone, 1986)

”Bang och världshistorien” (Maj Wechselmann, 2008)

”Civil war” (Alex Garland, 2024)

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturchef Johan Hilton tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS