Lars Henriksson: Greta Thunbergs tålamod är få förunnat

I ett Twitterklipp följs Greta Tunberg av en mikrofonförsedd man som undrar när han kan vänta sig lite global uppvärmning eftersom det varit så kallt under World Economic Forum i Davos. Mikrofonmannen är en av de högerextrema förvillare som fått i uppdrag att förfölja klimatrörelsen för att skapa ammunition åt trollarméerna. Gretas svar är lika oväntat som genialt, hon brister ut i ett inåtvänt gapskratt (om nu något sådant finns) och jag är glad att det är hon och inte jag som är rörelsens främsta ansikte utåt. Min egen tolerans mot överlagd dumhet har minskat drastiskt med åren och det svavelosande svar jag skulle givit hade passat alltför bra i provokatörernas schema.

Greta Thunbergs begåvning och ovanliga personlighet har hjälpt henne att hålla kursen och räddat henne från att bli ihjälkramad. I Davos var hon för att föra fram det öppna brev hon medförfattat med krav på fossilbolagen att omedelbart upphöra med att exploatera nya fyndigheter. En vädjan som möjligen kan framstå som naiv, inte minst som tidskriften Science nyss visat att oljeindustrin redan på 1970-talet gjorde mycket exakta beräkningar av fossilförbränningens konsekvenser (13/1). Insikterna hindrade dem dock inte från att starta kampanjer som förnekade uppvärmningen – ”ett välgrundat beslut att förstöra planeten” med Chalmersdocenten Martin Hultmans ord.

I dag har industrin och bankerna lämnat förnekararvet åt högertrollen. I Davos betygar de sitt engagemang för klimatet allt medan investeringarna i fossilprojekten fortsätter att forsa in i lika strida strömmar som smältvattnet från de snabbt krympande schweiziska glaciärerna.

Greta Thunbergs begåvning och ovanliga personlighet har hjälpt henne att hålla kursen och räddat henne från att bli ihjälkramad.

Men platser som Davos är inte Gretas egentliga arena. När hon presenterade sin klimatantologi i höstas var budskapet att vi måste överge tanken att makthavarna ska rädda oss och förstå att inget kommer att hända utan massivt tryck underifrån. Det är i klimatrörelsen hennes hemvist är. Några dagar innan Davos släpades hon bort av polis vid protesterna mot det senaste brunkolsbrottet i Tyskland. På en bild lutar sig svartklädda kravallpoliser som väldiga urtidsmonster över den lilla klimataktivisten där hon leende sitter i Lützeraths gyttja.

En bild värdig att bli staty.

Att hon trots allt förmår bibehålla ett gott humör är hoppingivande för oss alla. Även om det också behövs vrede i kampen mot de globala mordbrännarna.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Thunberg i Davos: Här finns de skyldiga

LÄS MER:Slutdaltat med naturen – fritt fram för industrin

LÄS MER:Pinsamt av regeringen att fördöma dockprotesten

Lars Henriksson