Det finns 50 procents chans att AI kommer att leda till att mänskligheten utrotas. Det är den sannolikhet som några av världens ledande AI-kännare på allvar använder när de ska förutse framtiden.
Så varför skriker och gormar inte hela världen nu?
I tekniksvängar talas det då och då om en “hajpkurva” som uppstår vid nästan varje teknikskifte. I början sticker kurvan snabbt uppåt. Det är då alla talar om den nya teknikens möjligheter och framtidsspanare predikar utopier om att världen aldrig kommer bli densamma.
Men lika snabbt som kurvan sticker uppåt, viker kurvan strax ned. För ingen teknik kan matcha snabbt växande förväntningar hos allmänheten. Oftast för att tekniken inte är tillräckligt färdig, eller för att predikningarna om dess förträfflighet är just utopier som blir standard först om många år.
Den nedåtgående hajpkurvan innebär därför desillusion, besvikelse och till och med irritation. Tekniken börjar nu baktalas, eftersom vi aldrig fick se tillräckligt mycket av det positiva. Medier eldar ofta på i båda dessa faser: Dels under hajpen, men inte minst under desillusionen. Då förstärks ofta de negativa konsekvenser som tekniken skulle kunna medföra. När hajpen gått ned börjar vi prata om något annat, men långsamt och ibland omärkligt kryper tekniken in i våra liv, förbättrar och förändrar i en mer normal takt.
Hur ska hotet från AI gå till och varför vill företag fortsätta utveckla något som kan ödelägga hela mänskligheten?
När det gäller den senaste tidens AI-utveckling verkar det som att vi nått toppen på hajpen och kanske till och med är en bit på väg nedåt. Vi har börjat tröttna på det positiva, på alla demos på hur allt blir annorlunda och fokuserar allt mer på baksidorna.
Ovanligt nog eldas detta på av några av världens främsta AI-forskare. Varav Svenske fysikprofessorn Max Tegmark är en av de mest högljudda. Han är Sveriges kanske mest meriterade akademiker, ett stort namn i hela världen och besökte nyligen SVT:s 30 minuter (1/6/23) och underströk än en gång allvaret i situationen. Fortfarande utan att närmare kunna förklara vilka beräkningar som gör att man kommer fram till det, annat än att planetens mest intelligenta art alltid haft sätt att dominera eller utrota de underlägsna.
Men en tid in i intervjun kan man också skönja alternativa anledningar. Som att syftet med utspelet är att normalisera frågan. Att akademiker historiskt sett ibland misslyckats med att nå ut med farorna och att politiker och medborgare därför inte har tillräckligt med underlag för att förstå eller fatta beslut om hur man ska hantera det som kommer påverka alla. Därför tar Tegmark tagit i (ibland till och med överdrivit på ett ovetenskapligt sätt) så att frågan om det existentiella hotet ska normaliseras.
Angreppssättet är begripligt, eftersom det är logiskt att det finns en risk när vi gör oss själva underlägsna det vi skapar. Inte minst har konsten och kulturen de senaste decennierna varit bra på att hjälpa oss förstå hur det skulle kunna utspela sig. Men utspelen gör också hela debatten ogreppbar för de flesta.
Hur ska hotet från AI gå till och varför vill företag fortsätta utveckla något som kan ödelägga hela mänskligheten?
Svaret på det är såklart allt det positiva som samma teknik kan medföra. Ett slut på obotliga sjukdomar, ett stopp för den negativa klimatutvecklingen eller världens fattigdom.
Att flagga, flaxa och larma så högt man kan gör att du och jag pratar. Oron gör att vi går till våra politiker, som i sin tur går till vetenskapen för att läsa på och skaffa sig kunskap.
Som i bästa fall leder till väl avvägd reglering.
Och som i sin tur gör att AI bara går igenom en vanlig hajpkurva – för att snart normaliseras och förbättra mänskligheten, istället för att ödelägga den.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Jesus älskar hbtq – men det gör inte pingstkyrkan och Livets ord
LÄS MER:Det stör mig att AI får göra allt det roliga
LÄS MER:Ja till nya AI-regler i EU
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
