I sitt svar på mitt inlägg den 19/1 om danskonstens ställning på Göteborgs universitet och ödet för konstverket Dansen poängterar Akademiska Hus och Konstnärliga fakulteten att ”alla nödvändiga handlingar varit offentliga och tillgängliga”.
Att allt gått formellt rätt till, något som jag var noga med att påpeka i mitt inlägg, är väl det minsta man kan kräva av offentliga aktörer, men det är uppenbarligen inte tillräckligt med tanke på de kraftiga reaktionerna från allmänheten och kulturlivet, som blev följden, när frågan först kom ut i GP. Transparens och öppenhet är ett mer aktivt förhållningssätt än formalism – bättre än så kan både Akademiska hus och Konstnärliga fakulteten!
Det är utmärkt att det vidtas åtgärder för att rädda konstverket ”Dansen”, bland annat att man kallat in en konservator, vilket borde ha gjorts långt tidigare. Målsättningen sägs fortfarande vara att verket skall bevaras, frågan är om det lyckas i elfte timmen, svaret hänger fortfarande i luften.
Vad gäller rivningen av Kjellbergska gymnasiet framkom det redan i hearingen i december att allt är en fråga om pengar. Visst kunde man räddat Kjellbergska gymnasiet om man velat och lyssnat till bebyggelseantikvarierna, men i stället förlorar göteborgaren i gemen en byggnad av fantastisk kvalitet men också en del av sin historia och identitet.
Varför skall danskonstnärer i landets största region behöva flytta till Stockholm eller våra grannländer för att få sin grundutbildning?
Att dansen har en självklar plats vid Göteborgs universitet stämmer knappast. Det är lite magstarkt att hänvisa danskonsten till en musikal- och danslärarutbildning, när alla försök tidigare att få gehör för en konstnärlig utbildning i dans på högskolenivå har stött på patrull. Redan 1991 skickades ett genomarbetat förslag till Gunilla Lagerbjelke inför Utbildningsdepartementets utredning om de konstnärliga utbildningarna. Inget gensvar. 1995 skickades ett förslag om en nordisk högskoleutbildning vid universitetet i Göteborg undertecknat av dekanen för konstnärliga fakulteten till samma departement. Inget resultat.
2004 uppvaktade medlemmar i Danscentrum Väst fakulteten igen. Dåvarande dekan tillstyrkte en utredning, som genomfördes tillsammans med företrädare för hela det professionella danslivet inklusive lärare från fakulteten. Förslaget godkändes av Konstnärliga fakultetsnämnden och placerades i ”prioritetsordning”. Det var nu en tidsfråga innan det skulle förverkligas.
Tyvärr kom den ena ”viktigare” kursen eller utbildningen efter den andra emellan. Åren gick. Inom danslivet fick vi söka oss andra vägar in i den akademiska världen. Själv valde jag en master i Art & technology på Chalmers.
Dansfältet efterlyser nu som tidigare en fullständig högskoleutbildning i danskonst, som kan landa på forskarnivå. Det skulle inte bara ge universitetet stilpoäng utan även en stabil akademisk grund för danslivet i Västsverige.
Varför skall danskonstnärer i landets största region behöva flytta till Stockholm eller våra grannländer för att få sin grundutbildning?
Det kanske är symptomatiskt att de fria danskonstnärerna i regionen står för kontinuitet, minne och historia medan universitetets företrädare kommit och gått. Vi är beredda att agera igen med vår kunskap om vad som krävs för att danskonsten i Västsverige skall blomstra. Vi ser fram emot en seriös inbjudan till dialog.
Gun Lund, koreograf och dansare, verksam på 3:e våningen
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Recension: Jubileumsföreställning: Gun Lunds ”Neither” på 3:e Våningen
LÄS MER:Målsättningen är fortsatt att bevara Dansen
LÄS MER:Vad händer med ”Dansen”?
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
