God litterär smak har alltid varit en fashionabel accessoar. En boktitel som sticker upp ur väskan är inte sällan en noga vald identitetsmarkör (för vem vill bli påkommen på bussen med att läsa något generande dåligt?) Nya yrken som bokhyllecurator och bokhyllestylist vittnar också om hur mycket status och kulturellt kapital som vilar i föreställningen att man är en läsande person.
Men nu räcker det inte bara att posera med en bok för att få kulturpoäng, du ska bära den som kläder också. Som ett plagg från den amerikanska designern Rachel Comey – mönstret på hennes klänningar, byxor och toppar utgörs av ett tidningsomslag från The New York Review of books. Till den kan man bära en handväska från brittiska Olympia Le-Tan, med broderade bokomslag.
Mode och litteratur kan tyckas som ett udda par men har faktiskt hållit ihop länge. Chanel håller boksalong för speciellt inbjudna, Louis Vuitton har gett ut böcker sedan 1990-talet. Joan Didion frontade Célines kampanj 2015 och Marc Jacobs butik i Los Angeles inkluderar också en liten bokaffär, precis som Diors nya huvudbutik i Paris. För modevisningen S/S 2019 förvandlade dåvarande chefsdesignern Karl Lagerfeld på Chanel hela Grand Palais i Paris till ett välförsett bibliotek. Hans egna, privata rymde för övrigt 60 000 titlar.
Har ”litteratur” blivit en produkt vi konsumerar?
Böcker berättar en historia, det vill modekollektioner också göra.
Moderna designers har därför skapat hela kollektioner med litterär inspiration. Virginia Woolfs ”Orlando” mest av alla, den ligger till grund för kollektioner från Burberry, Fendi, Givenchy och Ann Demeulemeester. Alexander McQueen använde Stephen Kings ”The Shining” som modell för sin modevisning 1999 och H.G. Wells ”Doktor Moreaus ö” 1997. Mary Shelleys ”Frankenstein” är en referens för Gucci, vars tidigare chefsdesigner Alessandro Michele förresten samlar på gamla upplagor av Lewis Carrolls ”Alice i underlandet”.
Det senaste exemplet är Diors herrkollektion för hösten 2023, baserad på T.S. Eliots dikt ”Det öde landet”. Under modevisningen under Paris modevecka gick modellerna på catwalken ackompanjerade av skådespelarna Gwendoline Christies och Robert Pattisons uppläsning av dikten från 1922.
Har ”litteratur” blivit en produkt vi konsumerar, snarare än upplever? Har böcker blivit ytterligare ett sätt att förstärka det egna jaget via konsumtion? Som makeup och mode, som ger dig ”friheten att vara sig själv”, men genom dyra produkter.
Hot girl books läser man nämligen inte för att bli cool utan för att man redan är det.
Kanske. Klassificeringen RWH (”reading while hot”) uppstod runt 2019 då konventionellt snygga fotomodeller som Gigi Hadid och Kaia Gerber, fångades på bild med en bok under armen vilket fick tabloidtidningen New York Post att utnämna böcker till den ”nya heta accessoaren” 2019. Men de fick kritik eftersom det kunde tolkas som att kvinnor inte läser böcker, bara bär dem som accessoarer.
Bokkategorin ”Hot Girl Books”, som bland annat finns på bokforumet Goodreads, är därför mer intressant och tyder på det motsatta. Listan på ”böcker som heta tjejer läser” är full av coola titlar av coola, mestadels kvinnliga, författare som Donna Tartt och Sally Rooney.
Detta, i kombination med modets ökade, rent konkreta inkorporerande av litteraturen, kan lika gärna tolkas som att det inte är boken som är en accessoar utan att läsandet faktiskt blivit trendigt. För hot girl books läser man nämligen inte för att bli cool utan för att man redan är det. Kaia Gerber – den ursprungliga RWH-tjejen och hot girl books-frontfiguren – har förresten numera en egen bokklubb.
Läs mer av Caroline Hainer i GP Kultur:
LÄS MER:Nya Victoria’s Secret har redan krackelerat
LÄS MER:De-influencing är en bluff
LÄS MER:Klimakteriet har blivit investerarnas våta dröm
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
