Emanuel Karlsten: Politikerna skulle ta techjättarna i örat – blev själva skolade

I dag skulle de Nordiska ministrarna ta nätjättarna i örat. Varför görs inte mer mot kriminella gäng på plattformarna? En styrkedemonstration som på förhand mest såg ut som meningslös signalpolitik. Men som oväntat nog skulle kunna innebära en vändning för hur polisens resurser används för att bli mer effektiva mot gängkriminellas digitala rekrytering.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

På förhand var det lite som såg lovande ut. Sverige hade försökt kraftsamla och samlade, tillsammans med Nordens övriga justitieministrar, till ett slags toppmöte med Tiktok, Meta, Google och Snapchat. Allmänheten skulle få se att politiken menar allvar, vänder på alla stenar. Ett gäng mellanchefer från de väldiga techbolagen flög in, och det var svårt att förstå hur mötet skulle ha någon betydelse alls.

Det var svårt att förstå hur mötet skulle ha någon betydelse alls.

För i sak är det inte på Tiktok eller Google som den mesta kommunikationen mellan kriminella sker, utan på krypterade plattformar. Polisen pekar ofta ut Telegram och Signal – och de var alltså inte med i rummet. Diskussionen kom därför att kretsa kring vad de närvarande egentligen kan göra. Techbolagen visade upp vilka pågående insatser de gör, pekade ut procentsatser på hur mycket olagligt material de raderar. De visade policies och regler som förhindrar brott. Agendan inför mötet var otydlig, och frågan blev – vet dessa regeringar vad de kan göra? Detta blev kanske den största vinsten, enligt källor med insyn i mötet: Det blev uppenbart vad svenska myndigheter kunde bli bättre på. För ja, det cirkulerar “annonser” på mord på sociala medier och det kan sedan leda vidare till kontakter in i krypterade kanaler. Men också dessa första annonser kan vara tillräckliga för myndigheter att gripa in. Techplattformar kan dela information, om brottsmisstanke finns, men de kan inte själva agera polis. Här behöver alltså rättsvårdande myndigheter vara snabbare och förstå sina möjligheter. Detta – vilka befogenheter polisen har och vilka möjligheter som finns – blev mötets verkliga nytta.

ANNONS

Visst, efteråt kunde regeringen visa upp att techbolagen, som en konsekvens av dagens mötet, startat initiativ om ett gemensamt nordiskt forum för att stävja gängkriminalitet. Men det hade de nordiska regeringarna – informellt – redan förra veckan begärt som ett krav inför dagens möte. Nej, mötets viktigaste funktion var att det blev kunskapshöjande för de högst upp i näringskedjan, de som sätter ramverk för myndigheter i Norden. De fick nu förstå vilka befogenheter och möjligheter polisen har att – via techbolagen – komma åt kriminella gäng. Men också att dessa poliser då behöver mer resurser. För att hantera, anmäla och komma åt de gängkriminella som använder sociala medier för att annonsera efter mördare.

”Det polisen har, som techbolagen behöver, ska komma dem till del”

Det är kunskap som funnits längre ned i organisationen, det är också kunskap som techbolagen på nordisk nivå ofta påtalat, enligt källor med insyn. Men det är framför allt kunskap som aldrig nått hela vägen upp i toppen.

Det justitieminister Gunnar Strömmer sa på presskonferensen efteråt blev därför den kanske viktigaste signalen på att något faktiskt kan hända:

“Det polisen har, som techbolagen behöver, ska komma dem till del. Där brister det idag”.

Det som började som ett möte där nätjättarna skulle tas i örat, ledde till information och ny kunskap – och kanske också verklig förändring.

ANNONS
ANNONS