Vi vet att över 5000 studenter och hundratals lärare och forskare har dödats i Gaza och att de palestinska universiteten har pulvriserats till följd av israeliska bombräder. Vi vet att israeliska universitet på olika vis är djupt inbegripna i ockupationen av Västbanken och Gaza och att israeliska forskare som kritiserar krigföringen riskerar att häktas.
Sveriges universitetsledningar har dock hittills avfärdat de krav på bojkott av israeliska universitet som framförs av de protesterande studenterna med hänvisning till den akademiska friheten och varje forskares rätt att själv välja samarbetsformer.
Men vad innebär egentligen akademisk frihet i internationella samarbeten? Vems frihet är det som värnas?
Den israelisk-judiska antropologen Maya Wind visar i boken ”Towers of Ivory and Steel: How Israeli Universities Deny Palestinian Freedom” (2024) att israeliska universitet inte är de bastioner för fri forskning som västvärlden ofta föreställer sig. Hon visar hur israeliska universitet samarbetar med militärindustrin och bistår den teknologiska utvecklingen på vilken ockupationen liksom den pågående krigföringen mot Gaza vilar.
Technion University i Haifa har ett nära samarbete med vapenföretaget Elbit, som säljer sina vapen och övervakningssystem som ’field tested’, vilket innebär att de testats i militära situationer på Västbanken och i Gazaremsan. Vapen producerade av Elbit används i dag i kriget mot palestinierna i Gaza.
Winds forskning synliggör hur universiteten erbjuder skräddarsydda program för den israeliska militären och säkerhetstjänsten. Till exempel tränas soldater från Unit 8200 vars uppgift är att samla underrättelseinformation på Hebrew University i Jerusalem. Sådan information används inte sällan emot palestinier för att exempelvis pressa dem att samarbeta med Israel.
De demonstrerande studenterna har banat vägen genom att sätta frågan på dagordningen
Också själva forskningens syften kan i flera fall kopplas till statens direkta intressen. Arkeologisk forskning har använts för att förneka en historisk palestinsk närvaro, till exempel genom att förflytta palestinska eller islamska artefakter från utgrävningsplatser. Kriminologisk forskning har på tvivelaktiga vis använt sig av information från förhör med palestinska fångar. Wind presenterar dessutom en rad exempel på hur israelisk-palestinska studenter nekas likvärdig behandling i utbildningsväsendet.
Forskare som i sin forskning är kritiska mot staten motarbetas. I april häktades (men frigavs senare) Nadera Shalhoub-Kevorkian som arbetar vid den juridiska institutionen på Hebrew University efter att hon kritiserat den israeliska krigföringen i Gaza.
Den välkände historikern Ilan Pappé visade i sin bok ”The Ethnic Cleansing of Palestine” (2007) hur fördrivningen av palestinier 1948 inte var en bieffekt av kriget utan en medveten militär strategi. Pappé fördömdes av det israeliska parlamentet, utbildningsministern menade att han borde sparkas och han lämnade Israel 2008.
Den israeliska professorn i internationell rätt och mänskliga rättigheter Neve Gordon uttalade 2009 stöd för en bojkott av Israel, vilket ledde till att rektorn för Ben-Gurion University uppmanade honom att lämna sin plats. Utbildningsministern krävde Gordons avgång och liksom Pappé mottog Gordon dödshot och lämnade Israel.
Att upphöra med samarbeten med israeliska lärosäten kan därför i själva verket ses som ett försvar och ett värnande av den akademiska friheten inte bara i Sverige utan även i Israel. Flera europeiska lärosäten har redan valt att avbryta eller se över sina samarbeten med Israel, däribland Helsingfors, Bergen, och Köpenhamns universitet. Detta hindrar inte – vilket ofta felaktigt hävdas – samarbeten mellan individuella forskare och forskargrupper.
Frågan om hur den akademiska friheten bäst värnas i internationella samarbeten är inte enkel. Den har diskuterats i andra sammanhang och har resulterat i policies om ansvarsfull internationalisering där bland annat etisk hänsyn ska tas vid etablerande av samarbeten.
Svenska lärosäten borde klara av ett öppet och problematiserande samtal om hur ansvarsfull internationalisering bäst tillämpas i fallet Israel som också står inför den internationella domstolen anklagad för brott mot folkmordskonventionen.
De demonstrerande studenterna har banat vägen genom att sätta frågan på dagordningen och vi välkomnar att rektor vid Göteborgs universitet förklarat att arbetet med ansvarsfull internationalisering tar ny fart. Det förpliktigar.
Helena Lindholm, professor, institutionen för globala studier
Annika Lindberg, universitetslektor, institutionen för globala studier
Mikela Lundahl Hero, universitetslektor, institutionen för globala studier
Pernilla Myrne, universitetslektor, institutionen för språk och litteraturer
Catharina Thörn, professor, institutionen för kulturvetenskaper
Håkan Thörn, professor, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Sluta bannlysa våra tankar om Palestina och Israel
LÄS MER:Vi får aldrig sluta räkna de dödade barnen i Gaza
LÄS MER:Släpp in oberoende journalister i Gaza
Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
